Så här såg konversationen mellan Tove och mannen ut.
När Tove, 31, ligger inlagd på sjukhus med en skada efter en bilolycka plingar det plötsligt till i telefonen. Det är en gammal bekant som skickar ett meddelande. Han frågar först om olyckan, men sedan byter konversationen snabbt spår.
Mannen frågar om Tove, som egentligen heter något annat, brukar få "dickpicks" – alltså bilder på penisar. Hon svarar att hon tycker att sådana bilder är äckliga. Sedan skickar mannen en bild på en erigerad penis till Tove. Hon skriver till svar att det han gör är olagligt och stänger ner appen. Morgonen efter polisanmäler hon händelsen.
– Det är superkränkande att få en sådan bild och helt respektlöst. Jag blev både äcklad och ledsen. Vi har absolut inte en relation som gör det okej att skicka en sådan bild till mig.
När vi träffar Tove har hon fått beskedet att hennes polisanmälan har lagts ner. Enligt beslutet från åklagaren finns inte tillräckliga skäl att väcka åtal, eftersom bevisningen inte förväntas leda till fällande dom. Det står också att det inte går att bevisa att den misstänkte haft ett uppsåt som krävs för att handlingen ska vara brottslig. Detta trots att Tove fotat hela konversationen mellan henne och mannen.
Hur kände du när du fick beskedet att ärendet läggs ner?
– Jag blev uppgiven. Jag hade inte en tanke på att det kunde läggas ner eftersom jag hade alla bevis, det är inte ens ord mot ord. Han har gjort något som är olagligt och jag har bilder på hela konversationen.
Om en person skickar en bild som kränker någon annans sexuella integritet riskerar personen att dömas för sexuellt ofredande till böter eller fängelse i högst två år. Straffet beror på omständigheterna i det enskilda fallet och på offrets ålder.
Enligt åklagaren går det inte att bevisa att den misstänktes uppsåt var brottsligt.
För en fällande dom krävs att bilden skickats i syfte att kränka offrets sexuella integritet. Det finns fall som liknar det som Tove varit med om, som gått till åtal och lett till fällande dom. Vi har tagit del av ett fall där domstolen menar att agerandet "typiskt sett" varit att just kränka offrets sexuella integritet. I det fallet menade domstolen att den åtalades personliga syfte inte var avgörande för utfallet.
Aftonbladet har också rapporterat om en kvinna som polisanmälde en olämplig video hon fick skickad till sig från en för henne okänd man. Mannen dömdes till böter och skadestånd för sexuellt ofredande.
Tove blev arg när hon läste att åklagaren inte kunde bevisa att bilden var brottslig.
– Det får mig att ifrågasätta om det okej att skicka nakenbilder till folk som inte vill ha dem, om man gör det för att vara snäll. Då kan man komma undan med mycket. Jag vill verkligen veta vad som var det snälla – ville han skicka en "krya på dig-snopp"?
Tove är förvånad över att anmälan lades ner, eftersom hon hade bildbevis på hela konversationen mellan henne och mannen som skickade bilden.
Vad ansåg du att uppsåtet var?
– Att han ville diskutera sexuella saker med mig. Jag tror inte att han ville göra mig arg, men han brydde sig inte om vad jag tyckte, utan ville nog bara tillfredsställa sig själv genom det här samtalet som han hoppades att vi skulle ha.
En person som har stor erfarenhet av liknande fall är advokat Elisabeth Massi Fritz. Hon säger att hennes råd till målsägande som upplever att deras polisanmälan inte tas på allvar och läggs ner, trots att de anser att bevisningen finns, är att överpröva beslutet. Hon förklarar att målsägande har rätt till ett målsägandebiträde som kan hjälpa och stötta om förundersökningen återupptas.
Advokaten Elisabeth Massi Fritz uppmanar Tove att ompröva åklagarens beslut.
– En målsägande ska inte acceptera att bli kränkt eller må dåligt. Förövaren ska åtalas för brott när det finns stödbevisning och sedan är det domstolen som ska värdera den bevisning som åberopas i ett mål, säger Elisabeth Massi Fritz.
Nu när anmälan lagts ner känner Tove sig sviken av samhället. Men trots det uppmanar hon andra kvinnor att fortsätta att anmäla liknande händelser.
– Främst på grund av att statistiken faktiskt kan ändra saker. Vi har ju fått en samtyckeslag på grund av antalet anmälningar. Hade inte så många anmält hade vi aldrig haft den lagen, säger hon.
Enligt polisinspektör Emilia Lindbäck har sexuella ofredanden som sker på nätet under de senaste åren blivit mycket vanligare.
– Det är något som självklart inte är okej att göra, men i vissa fall kan de här ärendena vara svåra att bevisa. Exakt vilken bevisning som behövs ser olika ut i fall till fall. Men vi behöver styrka vem som skickat bilden och vad man haft för uppsåt.
Ofredanden på nätet har blivit mycket vanligare, enligt polisinspektör Emilia Lindbäck.
Hon kan inte gå in på Toves fall, men tycker att det är rätt agerat att hon sparade konversationen mellan henne och mannen.
– Det är också viktigt att man polisanmäler så snart som möjligt.
Emilia Lindbäck vill understryka att det är viktigt att alltid anmäla brott. Är man osäker på om det är ett brott man utsatts för kan man kontakta 114 14 eller gå till polishuset och få hjälp.
Assistentåklagare Jacqueline Wiklander tog beslutet att lägga ner Toves ärende. Vi vill veta hur hon resonerat i fallet. Vi ber henne också att rent generellt förklara för oss hur lagtexten om sexuellt ofredande, som åklagaren har att förhålla sig till, ser ut.
Men Jacqueline Wiklander vill inte svara på några generella frågor. I Toves fall hänvisar hon bara till beslutet.
"Jag har i det ärendet, såsom framgår av beslutet, bedömt att det inte förelåg tillräckliga skäl att väcka åtal eftersom man med hänsyn till bevisningen på objektiva grunder inte kan förvänta sig en fällande dom", skriver Jacqueline Wiklander i ett mejl.