Årets spannmålsskörd tros inte ha påverkats negativt av coronapandemin.
Här är det som bekant vädret som styr – och inte ett virus.
Hösten gav bra förutsättningar, den milda vintern gynnade grödorna och de kalla nätterna i maj gjorde att de utvecklades i lagom takt.
Lantmännen förutspår att årets skörd totalt kommer att uppgå till 6,1 miljoner ton, vilket är lägre än förra årets skörd, men strax över 5-årssnittet.
På Åseltorp Lantbruk i Östra Harg, utanför Linköping, sprakar de gula vetefälten.
– Världens bästa konventionella höstvete, säger Gustav Isaksson leende och pekar ut över markerna.
Sedan 2002 driver Gustav lantbruket tillsammans med sin bror.
Än hägrar lugnet före stormen, eller ja – skörden.
Om några veckor kommer bröderna att arbeta all sin vakna tid under två månader med att skörda de 700 hektaren.
Anders Krafft, chef för region Öst på Lantmännen, poängterar att skördepotentialen varierar i Östergötland.
– Överlag förväntas en normalskörd, men det är stora regionala skillnader. Det skiljer sig rätt mycket mellan västra och östra delarna av länet, säger han.
Juni månad blev varm och torr främst i norra Östergötland och på Vikbolandet. Den höga temperaturen stressade grödorna. Maria Nilsson är delägare i Odenstomta gård på Vikbolandet där hon har mjölkkor, men även en del spannmål.
– Vi har det betydligt torrare här, även om det inte är någon katastrofsommar. Jag bor på en rullstensås, så vi har många beten på sand. De har sett ut som öken över en månad. Vi har tyvärr behövt ge djuren en del av vinterfodret.
Men även på Vikbolandet har förutsättningarna varierat. Regnskurarna har varit väldigt lokala.
– Mellan gården och där jag bor är det sex kilometer, bilvägen mätt. I helgen fick vi 15 millimeter på gården, och 32 där jag bor, säger Maria Nilsson.
Allt fler lantbrukare odlar havre, enligt årets skördeprognos. Coronaviruset kan vara en orsak. Efterfrågan på havre-, råg- och vetebaserade produkter – som havregryn, mjöl och pasta – har ökat under pandemin medan efterfrågan på maltkorn har sjunkit. En orsak tros vara en minskad ölkonsumtion världen över till följd av inställda evenemang och nedstängda restauranger.
Även i Östergötland syns ett ökat intresse för havre. Förra året köpte Lantmännen en produktionsanläggning i Kimstad för att kunna processa mer havre. Anders Krafft menar att uppgången främst beror på att efterfrågan stigit under en längre tid.
– I höstas när lantbrukarna sådde höstsådden visste de ju inget om coronaviruset. Efterfrågan på havre är stor på grund av den pågående hälsotrend vi ser. Fler livsmedel baseras på havre. Vi har tidigare haft brist på havre i Sverige vilket bidrar till att fler vill odla sädeslaget.
Men även om havre ökar i popularitet står det fortfarande för en liten del av den totala skörden.
Varje år skördas cirka 0,7 miljoner ton havre i Sverige. Det utgör cirka 13 procent av den totala spannmålsskörden i Sverige, medan vetet står för cirka 48 procent.
– Havre är ingen stor gröda i Sverige, men den är intressant. Hälsofördelarna ökar efterfrågan. Priset har varit dåligt men börjar bli bättre, säger Gustav Isaksson.
Själv har han inga planer på att byta från det lönsamma höstvetet.
– Vete är Östergötlands största gröda, i alla fall om man ser till de senaste 50 åren. Det växer bra här i Östra Harg på den gamla sjöbotten.