Siffrorna i Kolada bygger på statistik från Avfall Sverige för 2015 och har sammanställts av nyhetsbyrån Siren. Det som mätts är hur stor andel av det insamlade hushållsavfallet som tas vidare till materialåtervinning eller biologisk behandling. Energiåtervinning – när avfallet bränns och blir el och fjärrvärme – räknas inte som återvinning i den här statistiken.

I 39 kommuner i landet samlades minst hälften av avfallet in för återvinning. I Bjuv var det hela 65 procent. Sämst i landet var Markaryd med 16 procent.

Östgötakommunerna ligger däremellan, med Motala och Vadstena i topp på 44 procent och Finspång i botten på 28.

– Vi skulle behöva öka materialåtervinningen. Det är rätt mycket som slängs och bränns som skulle kunna återvinnas, till exempel förpackningar och matavfall, säger Catarina Östlund, handläggare på Naturvårdsverket, till Siren.

Naturvårdsverkets mål är att mängden hushållsavfall ska minska, men trenden är den motsatta.

– Det är lite bekymmersamt. Det hänger ihop med ökad konsumtion och att vi renoverar mycket, säger Östlund.