I dag kan hon klara sig på sina inkomster, men bara knappt. Hon har fortfarande stora avbetalningar på lån som hon drog på sig under den period då hon hamnade i akut ekonomisk kris. Att det senare skulle bli en bok av det, det visste Vanja Persson inte då.

Men nu finns ”Krisboken” (Magic Wonders). Den handlar om hur det går att leva, och inte bara överleva, med nästan inga pengar alls.

– Jag blev sjuk när jag studerade till journalist och har fått leva till största delen på sjukpenning och sjukersättning, från det att jag var 30 år. Jag hoppas att boken ska ge inspiration och hopp till andra som är sjuka, arbetslösa eller har låg pension och lite att röra sig med. Det finns saker man kan påverka så att ekonomin förbättras och man kan må bättre, säger hon.

Artikelbild

| "De flesta ekonomiböcker handlar om hur man ska bli rikare. Inte hur man lever med låg inkomst på lång sikt."

Hon får i dag ut knappt 12 000 kronor i månaden i sjukersättning och hon ser fram emot att ekonomin ska bli stabilare när lånen är avbetalda om fem–sex år. Hon jobbar dessutom tio timmar i veckan med sitt bokskrivande, även om det främst är ett sätt för henne att göra något och må bra.

– Kanske kan böckerna ge mig lite inkomst så småningom. I dag önskar jag bara att jag kunnat göra om och göra rätt från början, så att jag även hade haft pengar att spara i dag.

Krisboken kom till efter att hon hade letat på biblioteket efter litteratur som skulle kunna hjälpa henne att överleva när penningkrisen var som djupast. Hon hittade ingen sådan.

– De flesta ekonomiböcker handlar om hur man ska bli rikare. Inte hur man lever med låg inkomst på lång sikt. En kortare tid går det att klara sig, men hur gör man när man har lite pengar år ut och år in, så som jag och många med mig har?

Artikelbild

| Vanja Perssons skulder uppkom i samband med att hon blev sjuk men inte fick någon sjukersättning.

Hennes erfarenhet är att man först och främst måste öppna ögonen och vara realistisk. Se på sin ekonomi utan skygglappar. Veta var man står i dag för att kunna göra en förändring till det bättre. Och heller inte välja bort precis allt i sparivern, för då blir livet väldigt tråkigt.

– Prioritera det som är viktigt för just dig. För min del är det att ha en bil som för mig kostar motsvarande ett månadskort med bussen. Bilen ger mig frihet och jag kan hälsa på mina vänner.

Att ta in sin situation känslomässigt är nödvändigt. Även om det kan förefalla orättvist att man inte kan ha dator eller tv ”som alla andra”, så får man acceptera det. Sedan går man vidare och ser vad man kan göra för att förändra.

– Jag hoppas att de som läser min bok ska få nya tankar som ger hopp för framtiden. Man behöver inte göra en dramatisk förändring, utan det kan räcka långt att ändra sin inställning. Att se möjligheterna, veta att andra är i liknande situation som man själv och få ny handlingskraft.

För Vanjas del kom dråpslaget när Försäkringskassan nekade henne pengar under ett och ett halvt år. Hon hade – och har – den kroniska sjukdomen ME men fick ingen sjukersättning. Det är i kölvattnet av den tiden, i början av 2010-talet, som hennes nuvarande skulder uppkom. Att hon tog lån i det läget ångrar hon bittert i dag.

– Men jag försökte bara överleva från dag till dag. Och jag vill aldrig mer vara i en liknande situation. Det är svårt för den som inte varit där att förstå hur det är. Att inte kunna köpa vettig mat, att inte ha råd med dammsugarpåsar, inte kunna skaffa en vinterjacka när den gamla är i trasor – sådana vardagliga saker. Nu kan jag betala mina räkningar men jag har till exempel inte pengar till ett par sommarskor. De jag har är gamla och svarta och jag använder en svart tuschpenna för att ”laga” dem, säger hon och skrattar. (TT)