FruktansvÀrt hur man blir behandlad. Snart varit hÀr 1 Är, haft kontakt med arbetsförmedlingen 1 gÄng pÄ 1 Är. Jagat dom sjÀlv och frÄgat om handlingsplan osv för skulle ha en ny, frÄga dÄ samtidigt om varför ingen hör av sig till mig och frÄgar hur de gÄr. 1 gÄng i mÄnaden skulle de minst höra av sig, dessutom komma hit och kolla hur jag ha det. Men ingenting! Sen inkomsten man har varje mÄnad, den Àr grÀslig. Konstigt folk hamnar i depressioner och tar livet av sig!
"Trött"
Rena slaveriet! Meningslöshet! Knuffas allt lÀngre bort frÄn arbetsmarknaden. Fattigdomen ökar.Det kÀnns som af bara jobbar pÄ att fÄ in en hos en anordnare. Pratas aldrig om hur man lÀttare fÄr kontakter att fÄ ett arbete med lön.
"Kvinna, 46"
Fas 3 Àr en bra idé i grunden men den har blivit sÄ grovt utnyttjad av arbetsgivare och folk som vill tjÀna pengar pÄ dom arbetslösa sÄ den fyller ingen funktion idag.
"Man, 45, Linköping, inne pÄ tredje fas 3-jobbet"
Skulle önska att dom platser man kom till inte var en massa bortkastad tid. Ska jag ha en fas 3-plats kan det Ätminstone vara en plats som ger personlig utveckling. Annars kan jag lika gÀrna stanna hemma med exakt samma resultat.
"27 Ă„r, Mariestad"
Jag valde rÀtt plats. Trevlig personal och positiva om att jag skulle komma ut i arbetslivet. Och nu jobbar jag en del timmar.
"57-Ă„rig kvinna"
Katastrof! Det ger oss ingenting, och det kostar bara en massa pengar. LÄt oss vara hemma och söka jobb istÀllet, och samtidigt hinna med att göra saker man mÄr bra av, sÄ man orkar med att vara aktivt arbetssökande. Man skriver inga bra jobbansökningar nÀr man inte mÄr bra. Man mÄr tillrÀckligt dÄligt ÀndÄ av att vara arbetslös, och nu ska vi bestraffas ocksÄ genom att vi fÄr sitta "inspÀrrade" pÄ en förvaringsplats.
"Kvinna, 48, Linköping"
Befinner mig i en kÀllarlokal med 17 andra. alla fönster försedda med galler eftersom anordnaren Àr rÀdd för inbrott. LÄst nödutgÄng.
Vi sitter vid en dator hela dagen utan att göra nÄgot vettigt. En fd fas 3-deltagare Àr vÄr enda handledare. Hans enda uppgift Àr att fylla i nÀrvarolistan. Resten av tiden lÀser och Àter han. Han gÄr pÄ lönebidrag.
IntÀkter för anordnaren Àr ca 85 000 i mÄnaden.
Kostnad lön 3 000 + hyra 7000. Resten Àr ren vinst. Det Àr en ekonomisk förening dÀr bÄde mannen, kvinnan och barnen Àr anstÀllda. Man sysslar med mÄnga andra projekt. Har dessutom fler i Fas 3 pÄ andra stÀllen i staden.
"Malmöbo"
Fas 3 Àr för mig jordens avfallsplats eller soptipp. Detta ger mig ingen sjÀlvkÀnsla eller glÀdje i livet.Jag blir bara fattigare pÄ hÀlsa och ekonomi...
"Skoljobb i Norrköping"
Dom krĂ€ver att man Ă€r dĂ€r 8 tim om dagen men det finns inget att göra, sĂ„ det blir att sitta pĂ„ en stol och vĂ€nta pĂ„ att klockan ska gĂ„. Eller fĂ„r vi sjĂ€lva hitta pĂ„ projekt men dom Ă€r inte intresserad pĂ„ om det hĂ€nder nĂ„t pĂ„ projektet. Men dom har inga projekt att erbjuda, Ă€ven fast det stĂ„r i deras folder att dom har en del projekt men dom finns inte enligt min mening. Jag tycker att fas 3 bara handlar om PENGAR det har blivit en pengafabrik, men vi som deltar i denna skit Ă€r inte vĂ€rd skiten under deras skor. Dom fĂ„r 5000:- per deltagare för att vi ska göra ingenting. Ăr det en bra lösning pĂ„ problemet? Nej jag kallar det för dĂ„lig ekonomi. Dom pengarna finns det bĂ€ttre saker att lĂ€gga pĂ„. Bara för man Ă€r arbetslös Ă€r vĂ„r tid pĂ„ denna jord lika viktig som dom som har jobb men det verkar inte sĂ„.
"Helsingborgare"
Fas 3 Àr enbart en förvaring av mÀnniskor.
"Linköpingsbo"
Har varit inne och ute frÄn fas 3 i flera Är nu. Genom olika tillfÀlliga jobb och deltids jobbar har jag kommit ifrÄn fas 3 bara för att direkt hamna dÀr igen sÄ fort min anstÀllning tagit slut. Just nu Àr jag pÄ SEN (Social Empower Network) dÀr man ska jobba med olika projekt som har med Norrköping att göra. Vad vi gör mer eller mindre Àr att sitter framför en dator och ska skriva uppsatser som om man var tillbaka i skolan. De flest spelar spel pÄ datorn och hÀnger pÄ facebook för att fÄ de 8 timmar vi Àr dÀr att gÄ. Hela grejen Àr totalt poÀnglös och hjÀlper inget i att fÄ fram ett nytt jobb Ät deltagarna.
"27 Ă„r"
Jag kom till min plats och redan efter en vecka fick jag "ansvar" för en egen avdelning med handledning, prismÀrkning och stöttning för invandrare som skulle lÀra svenska som arbetsuppgifter. DÀrtill skulle butiken (min avdelning, textilavdelningen) lÀggas i ordning och fyllas pÄ med de varor vi sorterat, tvÀttat och strukit. Detta görs tvÄ dagar och tvÄ dagar sorterar vi inkommet gods, tvÀttar, manglar och stryker. Vi har arbetstid mellan 08,00-16,00 med en halv timmas rast. Femte dagen Àr det försÀljning med arbete mellan 10,00-18,30. med 45 minuters rast under dagen. FörsÀljning sker Àven pÄ lördagar dÄ med volontÀrstöd. Vi har ingen tillgÄng till datorer sÄ jobbsök sker pÄ kvÀllar och helger.
"Second Hand"
Fas 3 Àr till mig som person enbart förvaring, i min Älder och med tilltagande funktionsnedsÀttningar finns inget hopp om arbete, dÀrför kÀnns det som bortkastad tid att vara pÄ platsen. DÀremot har jag andra planer som jag skulle kunna utveckla, lÀra mig vilket skulle kunna dryga ut den lÄga pension jag kommer att fÄ. DÀrför kÀnns det som bortkastad dyrbar tid att tvingas befinna mig pÄ Adecco nÀr det inte kommer att leda till jobb eller utveckling av det jag bÄde vill och skulle kunna göra.
"62-Ärig kvinna, SollefteÄ"
Fas 3 Àr en s.k anstalt som enbart Àr en förvarning, ett stÀlle att försöka gömma undan vissa mÀnniskor.. det finns inget dÀr som kan leda till jobb. Sitter man i fas 3 Àr man dömd som hopplöst fall och ska inte fÄ nÄgon hjÀlp.. Har varit pÄ Dagens Jobb dÀr fick vi sitta av tiden med att surfa runt pÄ en dator, dricka kaffe och gÄ ut och röka för att fÄ tiden att gÄ. Helt meningslöst... för att kunna fÄ in sÄ mÄnga som möjligt sÄ började ena fas 3 gÀnget pÄ morgonen och gick hem vid middagstid nÀr nÀsta gÀng kom och hade sin tid till 17.00. Dagens jobb finns pÄ mÄnga stÀllen i landet och tjÀnar massvis pÄ fas 3:are.
"Uppgiven"
En förvaringsplats för att minska siffrorna i öppen arbetslöshet. Fyller en viss social funktion men bidrar samtidigt till dÄliga kontakter med chanser till jobb. Enl mig Àr Fas3 ett skÀmt gÀllande att fÄ ett jobb! Man fÄr inga jobb alls!!
"Maria, 39 Är, inne pÄ fjÀrde fas 3-jobbet"
Mig veterligen förbjöds utackordering av fattighjon i början av 1900-talet. Fas 3 Àr inget annat en modern variant av det!
"Man, 52, Linköping"
Min förra fas 3-plats var riktigt bra. Strukturerat och gott om uppgifter. Det kÀndes som man gjorde nÄgot nyttigt och bra. PÄ min nuvarande fas 3-plats kÀnns det som jag fÄr göra sÄdant som egentligen ska utföras av volontÀrer.
"UttrÄkad och felplacerad"
Jag har bara positiva erfarenheter av fas 3.
"Mycket nöjd Stina, 51, Linköping"
Eftersom jag gör jobbet som ordinarie anstĂ€llda gör sĂ„ tycker jag det Ă€r UTNYTTJANDE att jag gör det utan lön. Fas 3 mĂ„ste fĂ„ ett slut sĂ„ vi inte blir utnyttjade. Ăven vi som hamnat i fas 3 behöver en lön sĂ„ vi klarar livhanken för vi jobbar ibland för 2. Vi jobbar 8 timmar om dagen, men ska Ă€ndĂ„ klara oss pĂ„ en ersĂ€ttning pĂ„ 8-9 tusen kr i mĂ„naden. Grymt utnyttjande pĂ„ svĂ€ltersĂ€ttning.
"Gör samma jobb"
Tycker att det Àr viktigt att ha nÄtt att göra, men att af krÀver att man sitter pÄ arbetsplatsen eller hos dem för att söka jobb passsar inte alla personer. jag för min del klarar inte av att sitta i den miljön dÀr jag arbetar och att sitta pÄ arbetsförmedlingen fungerar inte alls. DÄ jag har svÄrt att koncentrera mig pÄ det jag enligt Af Àr tvungen att göra dvs söka jobb 8 timmar i veckan.
"43-Äring, Linköping"
Hade till en början stora förvÀntningar pÄ en fas 3-plats. Allt började bra tills det kÀndes riktigt piss att gÄ dit. Riktigt förnedrande att berÀtta att man va pÄ ett sÄdant stÀlle för nÀra och bekanta. Psyket tog mycket skada under denna tiden.
"30+, Linköping"
Det Àr okej.
"Eskilstunakvinna"
Man blir psykiskt knÀckt.
"Helsingsborgare"
De noterar nÀrvaron, sedan Àr det upp till mig att komma eller inte. Om AF sedan vill se hur mycket jag varit dÀr sÄ Àr det mitt problem om min nÀrvaro Àr bristfÀllig.
AngÄende kontakt med AF sÄ har jag inte trÀffat dem sedan jag började med fas 3, dvs i sommar blir det tvÄ Är. Ser inte AF som ett seriöst vapen mot arbetslösheten utan kanske mer som den första arbetsmarknadsÄtgÀrden. LÀtt att man lÄter "bitter" men tvivlar pÄ att nÄgon ser AF som nÄgot som kommer att hjÀlpa dem ut i arbetsmarknaden. HandlÀggarna som handhar fas 3 Àr ju ocksÄ de som stÄr lÀgst pÄ stegen pÄ AF s a s, dvs nyanstÀllda, sÀmre meriterade i övrigt mm..
Min Äsikt om fas 3 Àr att det bör vara en hÄrdare linje Àn det Àr idag men det bör samtidigt fyllas av meningsfullhet, nÄgot som saknas idag. MÄnga av de som deltar behöver en uppstrukturering av vardagen, fÄ tider att passa och liknande, men behöver ocksÄ kÀnna att de fÄr ut nÄgot av vardagen, att de tar ett steg i livet.
"Man 46, Linköping"
För lÄg ersÀttning, det gÄr inte att leva ett normalt liv.
"56-Ärig Linköpingsbo"
Man Àr helt utlÀmnad i fas 3. Har inget fack som man kan prata med om man har problem. I sÄ fall Àr det bara och byta fas 3-plats. Det Àr dÀrför jag varit pÄ sÄ pass mÄnga fas 3-platser. TvÄ av dem avskydde jag, Bl a var det en anordnare som hade en vÀldigt dÄlig mÀnniskosyn. Kallade min handlÀggare pÄ Af för hora eftersom hon kommer frÄn Filippinerna (eftersom hon kom till Sverige och gifte sig med en svensk man). Han var Àven homofob och ansÄg att det gick och fÄ jobb bara man ville. Det var pÄ Sverige America centret i Norrköping (numer Svenskt uppfinnaremuseum). Jag Àr helt övertygad om att fas 3 inte leder nÄgon vart. TvÀrtom blir arbetsgivarna helt ointresserade nÀr de vet att man Àr i fas 3 och lÄngtidsarbetslös. Dessutom sÄ rÄder det diskriminering av de Àldre pÄ arbetsmarknaden. Jag kÀnner mig vemodig nÀr jag tÀnker pÄ att jag ÀndÄ har 13 Är kvar till pension och jag har inte en susning om vad som kommer att hÀnda i det fall jag inte fÄr ett jobb. A-kassan gÄr inte och leva pÄ lÀngre (trots att jag har högsta ersÀttningen). Har försökt dra in pÄ allt som bara gÄr men smÀrtgrÀnsen Àr nÄdd för lÀnge sen.
"Norrköpingskvinna"
Jag Àr nöjd med min placering. Det Àr med data. Jag lÀr mig lite om bl. a. powerpoint, Excell och Windows skrivprogram. Vid min Älder Àr man inte attraktiv pÄ arbetsmarknaden lÀngre. Det hÀr Àr ett mycket bra sÀtt att tillbringa sin fas 3 period pÄ. Kan rekommenderas för fler.
"Linköpingsbo"
PÄ de tvÄ första platserna (Myrorna & Prio 1) kÀnde jag mig överflödig. KÀndes som ett dagis, dÀr jag placerades för att jag inte skulle synas i statistiken. DÀr jag Àr nu (Freekick) kÀnns bÀttre. DÀr kan jag bestÀmma mer vad jag vill göra. LÀra mig mer om det jag vill och behöver. Men vill ju hellre ha ett jobb dÀr man tjÀnar egna pengar. De 5000 kr jag fÄr nu rÀcker inte lÄngt.
"Kvinna 33, Linköping"
Fungerar inte att blanda tidigare sjukskrivna som aldrig lÀr ha en chans att fÄ jobb pÄ dagens arbetsmarknad och sÄ oss med lÄng arbetslivserfarenhet och höga utbildningar som blir ratade pga överkvalificering nÀr vi söker skitjobb och ratade pga bristande erfarenhet nÀr vi söker jobb i linje med vÄra utbildningar.
"Högutbildad, Ărebro"
Kom i alla fall upp pÄ morgonen, slapp vara inom hemmets fyra vÀggar, utvecklade sociala kontakter.
"47-Ärig kvinna, Jönköping"
Slaveriarbete Àr ju förbjudet. Gillar inte att man ska sparka pÄ dom som redan ligger. Vad Àr det för mening med att gÄ till ett "jobb" och sedan ÀndÄ behöva hjÀlp med sitt uppehÀlle? Kanske vore en ide att göra om det hela till sk beredskapsarbete? Och se till att varje mÀnniska kan försörja sig pÄ sitt arbete...
"Kvinna 52, Linköping"
Eftersom jag har varit pÄ tvÄ bra fas 3-platser tycker jag att det Àr helt okej. Visst vill jag ha ett jobb och fÄ riktig lön, men i vÀntan pÄ det Àr det hÀr ett bra alternativ. Jag trÀffar andra i samma situation som jag och fÄr dÀrmed ett socialt umgÀnge som jag kanske inte skulle ha annars. Jag försöker att se det positiva i det negativa, dvs att jag Àr arbetslös.
"Kvinna pÄ Freekick, Linköping"
Man blir bara en siffra. Efter flera Är pÄ universitet kÀnner man att man inte riktigt förtjÀnar fas 3. Trevliga mÀnniskor, bra chefer, men kÀnslan av att vara tvingad till att vara en lÀgre stÄende mÀnniska Àr osmaklig och svÄr att leva med. Man fÄr ju inget jobb för att man Àr med i fas 3. Det ökar inte sannolikheten att fÄ ett jobb. Bortkastat liv kÀnns det som.
"Ohyggliga uppgivenhetskÀnslor"
Sitter bara av tiden. Ăr över 30 pers hĂ€r och alla gĂ„r omkring och försöket fördriva tiden. Eller hitta pĂ„ lekar. Exakt som ett vuxendagis. :(
"Kalmarkvinna"
Ingen ide att sÀga nÄt, ingen lyssnar ÀndÄ.
"Förnedrad"
Har inget positivt kring fas 3.
"LĂ€gg ner"
Blev pÄkörd 2006. LÄng sjukhusvistelse, rehab i dryga 2 Är. Under den tiden fann lÀkarna ytterligare 2 diagnoser som jag behandlades för. Tiden gick och det bestÀmdes att jag inte kan ÄtergÄ till mitt tidigare arbete.
Hamnade i fas 2 dÀr Af/Fk meddelade att vi absolut skulle fÄ "likvÀrdig ersÀttning baserad pÄ vÄr A-Kassa". INTE att de tvÄngsutbetalade den!!
Slutligen fas 3 under 2011. Ett rent slöseri med resurser anser jag. Kreativt och vÀl utbildade individer som placeras i nonsensproduktion. Ingen extra ersÀttning till resor, arbetsklÀder osv om man fÄr en placeringsplats (OBS! olika mellan kommuner?) - vilket blir ytterst kostsamt för en fas 3'are. Nej, FY för denna demokratiskt valda form av mÀnskligt slaveri!! Jag Àr sÄ sÄrad och vingklippt av allt som hÀnt under dessa Är. Att gÄng pÄ gÄng bli kallad för bidragsberoende och att jag ska upp frÄn sofflocket.. Àven av vÄr regeringschef! Àr allt annat Àn inhumant! FattigpensionÀrer har 12000 per mÄn sÀgs det - jag har 9973 brutto. Inget jobbskatteavdrag naturligtvis men om det sÀgs inget. Ingen ursÀkt, ingen förstÄelse, inget ÄtgÀrdande (jag hade kunnat gÄ pÄ högskolan under denna tid tex) sÄ jag avböjer att delta.
Det Àr nog att ha varit sjuk... tack.
"52, LuleÄ"
Leder inte till nÄgon anstÀllning.
"Trött"
Leder inte till nÄgon anstÀllning. Det Àr arbetsgivarens marknad med gratis arbetskraft nÀr man Àr i fas 3.
"Ărebrokvinna"
Du kommer dit. Och rÀknas som anstÀlld pÄ sysselsÀttningsplatsen. Den enda som tjÀnar en riktig lön Àr den sÄ kallade anordnaren som glatt gÄr runt och kallar sig för chef. Detta Àr en plats dÀr du kan sy, pyssla, tillverka ljusstaken som de mÄlar i olika fÀrger och som sedan sÀljs i butikens café. I samma byggnad. Byggnaden dÀr detta elÀnde Àger rum Àr en nedlagd bensinstation.
"27-Ă„rig man"
NĂ€r jag sommaren 2010 skrevs över till fas 3 befann jag mig som âsamarbetareâ hos Myrorna i deras nystartade butik i Sollentuna. (Samarbetare kallar Myrorna den arbetskraft som arbetar utan lön eller anstĂ€llning, fas1:or, fas2:or, fas3:or, samhĂ€llstjĂ€nstare, praktikanter, arbetsrehabiliterare.) Att jag alls hamnade dĂ€r var för att jag sĂ„g en chans till arbete som jag var mycket kvalificerad för (efter 3 Ă„r som anstĂ€ll med liknande arbete inom Emmaus och flera Ă„r som volontĂ€r.) Om jag gav jĂ€rnet och visade alla framfötter jag hade borde jag Ă„tminstone landa med en lönebidragsanstĂ€llning, hade jag peppat mig sjĂ€lv med. Det slutade med att jag började varje dag med Alvedon och dĂ€rtill som sĂ€ngfösare, och jag bad till slut min handlĂ€ggare pĂ„ Arbetsförmedlingen om att fĂ„ byta plats. Mitt nederlag â jag hade jobbat hĂ€cken av mig 10-19 varje dag, sett alla mina kollegor göra detsamma, (en kvinna för knappt 4000:- netto, det var vad ett tidigare nattjobb i vĂ„rden visade sig innebĂ€ra) och dessutom förvĂ€ntades vi kĂ€nna det som en belöning i sig sjĂ€lv att fĂ„ hjĂ€lpa andra som har det svĂ„rt i vĂ„rt samhĂ€lle. Fritt kaffe ingick, inga pepparkakor.
Butikschefen hade rekryterats utanför Myrornas organisation, var erfaren som teamledare/chef i dagligvaruhandeln och full av entusiasm. Han gjorde vad han kunde för att muntra upp oss i sommarhettan, men ventilationssystemet var inte dimensionerat efter högsommarvÀrme redan i maj, det hÀnde att kunder vÀnde i dörren. Ibland var det +34 inomhus. Och vi var katastrofalt underbemannade, chefen visste frÄn dag till dag inte hur mÄnga som skulle dyka upp. fas1:or, fas2:or, fas3:or, samhÀllstjÀnstare, praktikanter, arbetsrehabilteringsfolk. En ordinÀr dag skulle vi vara 10-12 personer i tjÀnst, motsvarande 6 heltidsarbeten. För en Myrorna-butik i det lÀget, med den ytan, hade 10 heltidstjÀnster varit minimum, om vi alla inte skulle slita ut oss alldeles.
I augusti gav jag upp, efter 4 mÄnader. DÄ visste jag att Myrorna inte anstÀller nÄgon butikspersonal i första taget, inte sÄ lÀnge det gÄr att komma undan gratis. Och med bidraget pÄ runt 4500:- per mÄnad som följde med varje fas3:are fanns det inget som helst incitament att betala ett enda korvöre i lön, inte ens 25% för en lönebidragare. Jag hörde mig för hos min gamla arbetsgivare om de var intresserade av att ta emot mig som fas3:are, men det tog lite tid för den kommunala byrÄkratins kvarnar att mala, sÄ det dröjde 6 veckor innan det var klart. Dessa veckor gick jag hemma och vÀntade pÄ besked, med Arbetsförmedlingens goda minne.
Jag Àr 55 Är, jag anses som lÄgutbildad eftersom jag inte har nÄgon högre utbildning Àn 2-Ärigt gymnasium plus Komvuxkurser. Jag har tvÄ funktionshinder (det ena Àr en arbetsskada), och jag Àr kvinna. Under de Är jag var smÄbarnsförÀlder gick jag pÄ vikariat inom barnomsorgen. Jag har inte haft en tillsvidareanstÀllning sedan 1989. Vem blir intresserad av mig som arbetskraft, nÀr man ser min cv?
Jag hade en fas3-plats pĂ„ min gamla arbetsplats t.o.m. hösten 2013, och jag gjorde i praktiken nĂ€stan alla mina gamla arbetsuppgifter. 4 timmar/vecka av 40 var anslaget för eget aktivt arbetssökande. Det arbete jag gjorde pĂ„ det som förut varit min arbetsplats kvalificerade mig enligt reglerna inte för en ny ersĂ€ttningsperiod frĂ„n min a-kassa. Jag fungerade officiellt som alltiallo och kvitterade för det ut ca 12000:-/mĂ„nad i aktivitetsbidrag â före skatt. Bruttosumman Ă€r 65% av min senaste utbetalda mĂ„nadslön, 16.000 kr i augusti 2007. RĂ€kna ut den timersĂ€ttningen, den som ids.
NĂ„gra betalar priset. NĂ€, jaâ Ă€ inte bitter... Senast jag hade en icke-tidsbegrĂ€nsad anstĂ€llning var 1989, och den sade jag upp mig ifrĂ„n eftersom jag vidareutbildat mig och skulle byta bransch. 25 Ă„r senare kan jag förstĂ„s hytta finger Ă„t mig sjĂ€lv och sĂ€ga att det var vĂ€l dumt gjort â 55 Ă„r ung skĂ„dar jag nu fram emot ytterligare 10 arbetslösa Ă„r innan det Ă€r pensionsdags.
"Kvinna och 50+ - Àr jag en tillgÄng eller en belastning för det samhÀlle jag lever i?"
Det enda som finns tillgÀngligt Àr en lokal samt datorer dÀr vi fÄr vara om ingen annan behöver lokalen för dÄ mÄste vi flytta pÄ oss. FÄr sitta i korridorer eller vara ute och rensa ogrÀs eller annan trÀdgÄrdsskötsel. Tagit med mig garn och sitter och stickar nu. De andra sitter framför datorn hela dagen eller bara sitter och inget gör. SvÄrt att prata med varann eftersom mÄnga Àr dÄliga pÄ svenska. SÄ sysselsÀttningsplatsen kÀnns vÀldigt meningslös att vara pÄ.
"Second Hand"
Skolmorfar/skolfarfar blev hotad med en penna av ett skolbarn som jag var ensam i ett rum med stÀngda dörrar. Blev aldrig trodd om jag sa nÄgot. Psykiskt illamÄende nÀstan varje dag.
Under flera mÄnader har jag försökt hittat nÄgon sysselsÀttningsplats och nÀr jag vÀl har hittat sÄ har de blivit ratade av AF. Ett företag dÀr personen hade ekonomiska skulder men företaget var utmÀrkt skött. Ett annat stÀlle dÀr jag sökte plats sket AF att höra av sig till stÀllet, för AF fick den kÀnslan att det inte skulle bli nÄgot, trots att jag hade pratar med Àgaren och han hade velat ha in mig omgÄende men AF hörde inte av sig...
Af ville skicka mig till en vÄrdcentral och dÀr skulle jag bland annat göra i ordning fredagsfikat Ät personalen. Jag skrev ett mail och frÄgade om det fanns nÄgon jobbchanser efter sysselsÀttningsplatsen men jag fick inget svar pÄ det mailet ifrÄn vÄrdcentralen.
Jag Àr vÀldigt less pÄ AF. Skulle det finnas en chans till att bli sjukpension sÄ skulle jag ta den. Psykiskt stress hela jÀvla tiden och enbart negativa toner fÄr man höra av af-personalen.
"Sjöbo"
Fas 3 Àr nog det sÀmsta som finns för arbetslösa. Man Àr sÄ lÄngt nere i skiten som man kan komma och fÄr urusel ersÀttning.
"KrÀnkt och förlöjligad"
Ăr allmĂ€nt skittrött pĂ„ fas 3 och dom handlĂ€ggare pĂ„ Af man pratat med bryr sig inte. SĂ„ hoppas det blir bĂ€ttre, för jobb fĂ„r man inte nĂ€r man Ă€r i fas 3. Om man kommer pĂ„ intervju och dom frĂ„gar vad man gör nu sĂ€ger man hellre att man Ă€r arbetslös Ă€n sĂ€ga att man Ă€r i skiten.
"Linköpingsbo"
Har varit pÄ ett stÀlle dÀr vi anvÀndes som ordinarie arbetskraft och ett stÀlle dÀr det viktigaste var att vi var inlÄsta nio timmar/dag (inkl. lunch). Vad vi gjorde dÀr var mindre vÀsentligt, huvudsaken var att vi satt still. Nu Àr jag hos en sjukskriven person med firma. Personen ser oss som ett enkelt sÀtt att dra in skattefria pengar till företaget, i övrigt har firman inte sÄ mycket verksamhet. Vi skvallrar inte, eftersom hen inte vaktar oss sÀrskilt noga. De flesta av oss Àr fattiga och har hamnat hos kronofogden. Det Àr dystert. Tröstlöst. Men det Àr ganska tyst i medierna om dem i fas 3 som blir sjuka eller begÄr sjÀlvmord. Högst status har de som Àr 61+ och kan vÀlja att pensionera sig. Eller de som Àr rikt gifta och dÀrför kan ha mat i kylskÄpet och Äka pÄ semester.
"Uppgiven"
Ett förvaringsstÀlle helt enkelt.
"Motalabo"
Hamnade dÀr jag Àr nu efter att gÄtt en svetskurs jag inte kunde fullfölja för att jag fick kronisk huvudvÀrk som jag har Àn i dag. Var pÄ min fas 3-plats trots stÀndig vÀrk och den vart bara vÀrre. Nu kan jag inte stÄ till arbetsmarknadens förfogande alls.
"Slavlik"
GÄtt igenom tvÄ konkurser, arbetslös, fas 3. Inget support eller hjÀlp att fÄ jobb utan satt pÄ en stol framför en dator med inget att göra 8 timmar om dagen. StÀndigt höra att man gör som dom sÀger eller sÄ blir man utan bidraget. Arbetsförmedlaren har man ingen kontakt med i stort sett. Blev kraftigt deprimerad och Àr nu sjukskriven för det och har sÄ varit i över ett Är. SÄ nu utskriven ur fas 3. Detta sÀtt att behandla mÀnniskor Àr inte humant, vi behandlar inte ens vÄra djur pÄ det sÀttet. Denna fas-platsen har 2 eller 3 likadana stÀllen runt om i landet. Undrar vilka som egentligen fÄr hjÀlp, de arbetslösa som anvÀnds pÄ detta sÀttet eller de som anordnar dessa platser och kammar in pengar? Ja, svaret pÄ det vet vi ju redan.
"VÀrdelös och livegen"
Man kÀnner sig utnyttjad, man flyttas runt som sekelskiftets statare arbetar för mat och hyra. Ekonomin fÄr man aldrig ordning pÄ. Man blir ut placerad pÄ nÄgon ÄtgÀrd, sedan hör man inget frÄn arbetsförmedlingen fören det Àr dags att byta plats, ingen frÄgar hur det gÄr eller hur man mÄr. Det skiljer mellan de platser jag varit pÄ, en del bryr sig inte om man Àr pÄ plats eller inte.
"Bortkastad"
Ett sÀtt att kontrollera oss. Har aldrig trÀffat min förmedlare.
"GĂ„r snart hem"
Fas 3 Àr inget annat Àn en förvaring och modernt slaveri. Denna uppfattning delas av de flesta, om inte alla fas 3are som jag trÀffar. De personer som inte kÀnner sÄhÀr har oftast bara ett eller tvÄ Är kvar till pensionen och har helt enkelt gett upp med sitt jobbsökande. Jag kÀnner mig oerhört lÄngt ifrÄn en anstÀllning och fÄr ingen hjÀlp överhuvudtaget frÄn min anordnare.
"Vanmakt, uppgivenhet, misstro"