Det ser kanske inte mycket ut för världen. Ett gäng cyklar. Några spadar i ett hörn. Två soptunnor för insamling av gamla glas. Ditt cykelrum får nog inte många att höja på ögonbrynen.

I dag. Men plötsligt kan det förvandlas. Om olyckan är framme ska cyklarna rivas ut – och förrådet ska fungera som en säker zon för dig och andra. Det finns en plan. Här ska du vara säker.

– Om läget blir kritiskt reagerar vårt lands styre och det vidtas åtgärder. En sådan åtgärd är skyddsrymmen. De är en del i det som sker, säger Lars Gråbergs, handläggare vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Markeras med en särskild symbol

Sverige har omkring 65 000 skyddsrum. De finns i alla delar av landet, de flesta i våra större städer och tätorter. I bostadshus, allmänna byggnader eller andra fastigheter. Alla skyddsrum markeras med en särskild symbol. Du har säkert sett den när du varit ute och gått. De finns lite här och var, skyltarna som ska leda befolkningen rätt när skyddet behövs.

Om kriget kommer. Om en större olycka inträffar. Om farliga utsläpp kräver det.

– Alla vet inte om att de finns, säger Lars Gråbergs och förklarar att det genom åren florerat rykten och röster som säger att skyddsrummen är något som fanns i det förgångna.

Att de är borta, försvunna och rivna. Men de finns i allra högsta grad kvar, vilande i fredstid – men samtidigt ständigt redo att aktiveras. Drygt sju miljoner platser finns tillgängliga.

Fastighetsägaren har underhållsansvaret för skyddsrummen. När krisen kommer ska utrymmet tömmas och rummet förberedas för att skydda. Viktig utrustning finns på plats. Bruksanvisningar också.

– Det finns ett skyddsrumsförråd i anslutning till skyddsrummet, med bland annat ett fläktsystem, en monterbar luftsluss och en toalett som kan monteras i skyddsrummet, säger Lars Gråbergs.

Skyddsrummen kontrolleras

Alla skyddsrum i drift är byggda efter 1946 och konstruerade för att klara en rad påfrestningar och faror. De flesta skyddar, enligt Lars Gråbergs, inte för en direktträff från alla fiendens varianter av bomber, vilket ett skyddsrum i ett bergrum klarar av.

– Men de har ett skydd mot hot som förekommer i en krigssituation. Och mot exempelvis gas och radioaktivitet.

Varje år genomförs större kontroller i ett tusental av skyddsrummen. Lars Gråbergs förklarar att det upptäcks brister, men att förberedelsen inför oförutsedda ändå bör anses som god. Sverige var tidigt ute med skyddsrum för stora delar av befolkningen, alla länder har inte följt efter.

– Lokalt kan det säkert finnas brister, men det är ett robust system som är långsiktigt, säger han.

"Kunskap alltid gott"

Men vad händer då? Om kriget kommer. Om Hesa Fredrik skriker när du är ute på stan? Måste du bege dig hem till ditt eget skyddsrum?

– Nej, säger Lars Gråbergs.

När krisen kräver det har du rätt att söka skydd i närmaste skyddsrum, oavsett var du är eller var det ligger. Lars Gråbergs skickar dock med rådet att ha koll på sin omgivning. För säkerhets skull.

– Kunskap är alltid något gott. En vettig fråga att ställa är "var är mitt närmaste skyddsrum?". En helhetsbild är bra att ha.

Hur mycket hetare är de här frågorna nu, efter de senaste årens debatt om försvarspolitik och utrikespolitisk oro?

– Så fort man pratar om de här sakerna brukar det föda ett större intresse. De senaste åren har intresset varit större än vanligt, säger Lars Gråbergs.

Så många skyddsplatser finns i Östergötland:

Finspång: 18 358.

Linköping: 126 975.

Norrköping: 123 737.

Motala: 35 500.

Mjölby: 18 388.

Källa: MSB:s statistik t o m juli 2015.

KARTA: På MSB:s hemsida kan du se vilket skyddsrum som finns närmast dig. (Extern länk.)