"Du ska veta hut när du är här!"
HUT. Jag fick en fråga om uttrycket veta hut. Vad är "hut" för ett ord? Det är känt sedan 1645, ursprungligen var det ett ljudhärmande utrop använt til...
I dag betyder det respekt för normer och rättesnören, ofta använt som tillrättavisning av barn och ungdomar, enligt NE. "Vet hut!" betyder ungefär "skäms!"
I boken "Bevingat" ges två exempel då ordet fått en vidare spridning. År 1921 debatterade riksdagen rösträtten. Socialdemokraten Fabian Månsson angrep då bondeförbundet, som ville ha skatteplikt som en förutsättning för rösträtt: "Vet hut, vet sjudubbelt hut!" utropade Månsson i sitt angrepp.
Ett modernt exempel är ordväxlingen mellan riksdagsmannen Anders Björck och Sveriges Parisambassadör Carl Lidbom i konstitutionsutskottet 1989, med anledning av den så kallade Ebbe Carlsson-affären. Carl Lidbom avfärdade flera av Björcks frågor som "trams". Björck å sin sida instruerade Lidbom med orden: "Du ska veta hut när du är här!"
TUNNOR. En annan läsarfundering rör uttrycket topp tunnor rasande. Innebörden är att man är väldigt arg. Det finns varianter från 1600- och 1700-talen, återigen enligt Bevingat: "för tunnor tusan!" och "attan sju tunnor tusande djävlar!" Tunna är här ett måttsord och används på liknande sätt som räkneorden tusen och aderton i kraftuttrycken "fy tusan!" och "fy attan!"
Bokstavsrimmet med topp fungerar förstärkande.
WEBBTIPS. Svenska språknämnden har bytt namn till Språkrådet. En ny webbplats finns på www.språkrådet.se. Den innehåller mycket matnyttigt. Råd i språkfrågor, en omfattande avdelning med frågor och svar, fakta om språk, nya ord och mycket annat. Ett exempel: En läsare ringde mig i veckan och undrade om skillnaden mellan var och vart inte längre bör upprätthållas. Språkrådet ger besked: jo, i skriftspråk bör man hålla fast vid att vart uttrycker riktning och var befintlighet. Många av de vanligaste språkfrågorna besvaras här.
BOKTIPS. Fler frågor och svar hittar man i boken "Språket". Den innehåller 400 av de 40 000 lyssnarfrågor som har ställts till radioprogrammet med samma namn under dess tioåriga existens. Programmets språkexpert, professor Lars-Gunnar Andersson, och producenten Anna Lena Ringarp har varit generösa och låtit frågorna vara relativt långa och resonerande. Det gör boken levande. Ändå hålls framställningen koncentrerad, längre än en sida för fråga och svar blir det inte. Här ges mycket kunskap naturligtvis, men dispositionen ger också en fin inblick i hur människor tänker om språk, vad som intresserar och ibland upprör. Inte minst den aspekten är fascinerande.
NYTT ORD. Sverka. Klaga på en vara man köpt. Bildat till namnet på konsument-tv-programmet Plus programledare Sverker Olofsson.
Så jobbar vi med nyheter