Läste i dagspressen att ensamseglaren Sven Yrvind i Västervik förbereder ännu en av sina ensamseglatser. Vid sjuttiofem års ålder ska han ge sig ut med sin tre meter korta båt tillsammans med 400 kilo mat (= sardiner, müsli och mjölkpulver!) och 100 kilo böcker. Han beräknar att vara ute åtminstone 600 dagar, kanske längre än så. Han har gjort det förr och han ska göra det igen. Möta ensamheten. Och han gör det med glädje!
För en storstadsmänniska som mig ter sig det hela som ganska otroligt. Ensam i en pyttebåt, mitt ute på havet, utan kontakt med andra människor i nästan två år?! Det hela låter mer som en oändlig mardröm.
Det enda man behöver koncentrera sig på är... ingenting. Det är klart... man måste ju öppna sin burk med sardiner varje dag och blanda ut mjölkpulver i regnvatten. I övrigt är det viktigaste att inte drabbas av skador, det är ju väldans långt till närmaste vårdcentral.
Att ensamsegla låter som en boost i mindfulness som heter duga. Lära sig att det som håller ihop hela våra liv, behövs inte! Konsumera, tjäna pengar, arbetskarriären. Glöm det! Lär dig bara att... finnas.
Tänk att vara så nöjd med sig själv att man är beredd att njuta sitt eget sällskap i sådana oändliga mängder. Härligt att känna sig själv så bra. Vilken trygghet!
Det vore nog bra för många av oss att få vara lite ensamseglare ett tag. Nöja sig med mindre och inte ta allt för givet. Ta en dag i taget och bara finnas.
Jag tror dock inte det skulle passa mig att vara med mig själv i två år i en liten båt på det stora havet. Men jag kanske ska prova på en variant i sommar? Kanske ska jag bege mig ut i Roxen i en liten gummibåt en solig dag. Med saft, bullar och kex som proviant. Och en god bok som enda sällskap. Solkräm och flytväst för säkerhets skull. Men kanske ska jag lämna mobilen på filten på stranden. Vara lite wild and crazy och inte ha kontakt med världen på flera minuter? Om jag inte paddlar mig längre ut från land, än att jag kan ropa till min fru som ska sitta på filten på stranden (för säkerhetens skull!) kanske jag kan njuta av att vara en riktig ensamseglare. Det ska bli spännande!