Jag erkände i förra krönikan att sport inte är min grej. Men jag har faktiskt testat många olika sporter. Snart förstår ni varför jag inte fastnat för någon.
Gymnastik: I sexan på mellanstadiet gjorde vi kullerbyttor på en blå, tjock plastmadrass som luktade svett. Jag landade på högra lillfingret och sedan akuten. Fingret är än idag 1 cm kortare än vänsterhandens och knogen sitter 1 cm längre ner än den ska.
Golf: Pappa satte mig och syrran i skola tidigt. Det var lika pinsamt som att gå i musikskolan. Vi smög dit. Om vi inte skolkade. Dumt, vi hade ju kunnat vara golfproffs och stenrika i dag!
Lärde mig inte ens att slå med träklubba. Den var för lång och jag hade slagit den i huvudet på någon om jag försökt (många som borde tacka mig för det). Fick ändå mitt gröna kort (vad jag nu skulle med det till).
Minigolf: Här lyckades jag, 18 år gammal, med något som förmodligen ingen annan lyckats med i världen. På en bana i Varamon låste sig vänster knä.
Läkaren på US snappade inte att jag spelat minigolf utan log och sa att det måste varit en hård fotbollsmatch. Menisken var söndertrasad. Skrevs in och opererades nästa dag.
Squash: Stor sport på 80-talet. ALLA spelade. Klart jag skulle testa. Sprang som en galning i glasburen och jagade bollar.
Att man har SÅ många muskler i rumpan hade jag inte en aning om. Kunde inte gå på en vecka. Har inte testat sporten igen.
Längdskidor: Testade i Sälen. I första pyttiga backe ramlade jag och slog i ryggen. Hemma blev det kiropraktor, som utan medlidande konstaterade att gamla kärringar (då 38 år) inte ska åka skidor.
Löpning: Snörde på mig joggingskorna och gav mig ut i spåret. Halvdöd släpade jag mig runt det platta spåret. I första pyttiga nedförsbacke slappnade jag av för mycket och missade rörstumpen som stack upp ur gruset.
Skrapade upp ansikte, ben och händer. Sprang inte mer den sommaren.
Bowling: För några år sedan bowlade jag. Knölade in fingrarna i hålen och lyckades med nöd och näppe lyfta det tunga klotet. Svingade det fram och tillbaka, som jag sett andra göra. Pang! Klotet åkte i golvet bakom ryggen.
Armhävningar: Erkänner utan omsvep att jag aldrig lyckats göra en enda. Höll på att slå ut alla tänder när jag försökte.
Men, jag har chockat både mig själv och min omgivning med att lyckas också.
Som 14-åring vann jag damdubbel i dart på ungdomsgården i Berga. Det ni!
Och gissa om både jag och yngste sonen var stolta när föräldrarna spelade innebandy ihop med barnen och JAG av alla människor gjorde mål!
Så, vad kan man dra för slutsatser av det här? Inte svårt alls. Att vissa är ämnade att idrotta och andra … typ att sjunga.