Orden - en massa i ständig förändring
En fråga som dyker upp då och då är hur många ord det finns i svenskan. Och huruvida svenskan har fler eller färre ord än andra språk. Det enkla svar...
Det enkla svaret är att dessa frågor inte kan besvaras.
Uppdraget att försöka räkna alla ord skulle genast stöta på patrull. En fråga är vad som ska vara kriteriet på att ett ord "finns". Man kan konstatera att Svenska Akademiens ordlista innehåller 125 000 ord i sin senaste upplaga. Men så enkelt är inte svaret. Innehållet i en ordbok bestäms av vilka urvalsprinciper man följer och praktiska frågor som vilket sidantal man vill ha. Exempelvis finns åtskilliga slangord som inte har fått plats i ordlistor. Att påstå att dessa ord inte finns vore konstigt.
Också många andra ord existerar utanför ordböckerna. Nya ord lever sitt liv ett bra tag innan de så småningom letar sig in i böckerna, eller faller i glömska, för all del. Ord som har tillkommit i 2006 års SAOL är till exempel blogg, pinkod, skräppost, långlördag, sockerbomb, mediedrev och snippa. Totalt innehåller listan 10 500 nya ord. Andra väljs bort, 5 500 försvann, bland dem kvicklunch, fattigmansstuga, ehuruväl, fejdlysten och frestarinna. Men det verkar inte rimligt att påstå att orden därmed inte längre finns.
En kategori av ord som inte kan presenteras fullständigt i en ordlista är sammansättningar. Det beror helt enkelt på att man kan bilda i princip hur många som helst.
Lägger man sedan till möjligheterna att bilda olika former av ett och samma ord växer svårigheterna ytterligare. Ett verb kan återfinnas som springa, sprang, sprungit. Ett adjektiv kan vara snabb, snabbare, snabbast och så vidare. Ett substantiv kan böjas enligt mönstret bil, bilen, bilar, bilarna.
Det låter sig inte alltid sägas vilka av dessa som bör betraktas som egna ord.
Antalet ord i SAOL har varierat i de olika upplagorna. År 1874 fanns 34 000 ord med, år 1950 155 000 och förra året som sagt 125 000. Skälet till att 1950 års ordlista var fylligare är helt enkelt att fler sammansättningar togs med.
Orden i ett språk är med andra ord inte en mängd som låter sig avgränsas, utan snarare en massa i ständig förändring. Därför kan man inte räkna antalet ord, och heller inte jämföra olika språk i det avseendet.
Att försöka uppskatta hur stort ordförråd en enskild individ har stöter också på oöverstigliga metodiska problem. Jörgen Birch-Jensen hävdar i sin bok "Från rista till chatta" att man behöver ett ordförråd på 3 500 ord för att tillgodogöra sig innehållet i en dagstidning, vilket kanske kan vara ett mått på ett slags grundkunskap.
Ska man fullt ut förstå August Strindbergs romaner och dramer behöver man kunna 119 288 olika ord. Så många använde han nämligen. För William Shakespeares samlade verk räcker det att känna till de 29 066 han utnyttjade.
Så jobbar vi med nyheter