Förutom ägg och sill vill allt fler ha påsklamm på bordet. Den seden är ung i Sverige. Orsaken är lika enkel som självklar. I Sverige föddes alla lamm på våren, betade på sommaren och slaktades till hösten. Uppfödningen följde den naturliga klockan för djur i ett land med vårt klimat.
Men i takt med att efterfrågan på lamm ökat och då framför allt till påsk, kan vi sedan ett antal år tillbaka hitta färskt svenskt lammkött i kyldiskarna. I dag slaktas hälften av de svenska lammen på våren.
Karl-Johan Bönner är en av Östergötlands 530 fårbönder och därtill ordförande i föreningen Östgötalamm. Trots att han för svenska förhållanden har många får, ungefär 300 tackor, utgör de bara en del av företagets verksamhet. Så är det för de flesta lammproducenter. Fåren utgör en bisyssla och djuren hålls främst för att de är så duktiga på att beta. De håller betesmarkerna öppna och ger med sitt betande plats för en mångfald av växter.
Fårbönderna blir färre
Karl-Johan Bönners tackor föder lammen på våren och slaktas på hösten.
– Det är ett etiskt ställningstagande, säger han.
Han vill att lammen ska få beta en säsong.
Får har hittills sluppit ingå i den intensiva köttproduktion som bedrivs helt oberoende av säsong, som exempelvis grisuppfödning eller uppfödning av slaktkycklingar.
Sedan 90-talet har suget efter lammkött fördubblats och efterfrågan är som störst till påsk. Även om det sker långsamt så närmar sig därför fårskötseln den mer intensiva köttproduktionen. Fårbönderna blir färre, besättningarna större och allt fler producenter ställer om sin produktion. Lammen föds på hösten för att slaktas på våren och kommer därmed aldrig ut på bete.
Konsumenten bestämmer
– Om människor tycker om en vara, vill de ha tillgång till den året runt. Fårnäringen är lyhörd och de senaste 15 åren har vi en mycket positiv utveckling, säger Elisabeth Svensson, ansvarig för inköp av lamm till Scan som slaktar majoriteten av svenska lamm.
Varje år rapporteras ändå brist på svenskt lammkött till påsk. Efterfrågan är betydligt större än utbudet. Bara drygt en tredjedel av lammköttet som vi konsumerar är svenskt, resten importerar vi. Det beror inte bara på att näringen inte anpassar lamning och slakt tillräckligt fort, utan också att fårskötsel inte är tillräckligt lönsam.
För Karl-Johan Bönner är det en gåta varför svenskt lammkött inte kostar mer än det gör. Det är ju nästan alltid en bristvara och speciellt så här års.
– Bara slakterierna kan svara på det. Det är de som sätter priset, säger Karl Johan Bönner.
Enligt Elisabeth Svensson kan slakterierna inte betala mer därför att konkurrensen från det billigare importerade köttet från exempelvis Nya Zeeland och Irland är för hård. Det är de två största exportörerna av lammkött till Sverige. Om det svenska lammköttet sticker iväg i pris kommer konsumenten att välja det importerade trots att de egentligen vill ha det svenska, menar hon.
David mot Goliath
Det kan tyckas märkligt att lammkött som färdats över halva jordklotet kan vara billigare än det som fötts upp bakom husknuten. Prisskillnaden har många orsaker. Det säger sig självt att djur som måste få skydd och foder under vinterhalvåret är dyrare att hålla än djur som betar fritt året om, som i Nya Zeeland.
I Sverige har vi dessutom en tradition att hålla relativt små besättningar av får. Medelfårbonden har lite drygt 30 tackor. På Nya Zeeland och Irland betar djuren i gigantiska flockar och medan vi har drygt 600 000 får i Sverige, ståtar Nya Zeeland med drygt 30 miljoner.
Fårbonden i Sverige ska följa den svenska djurskyddslagen som bland annat innebär att djuren ska ha daglig tillsyn. Lamningen övervakas så att tackorna inte far illa av en svår förlossning. Kastrering är ovanlig och om den görs sker den under bedövning. Alla svenska lamm bedövas innan slakt.
Veterinärförbundets talesman Johan Beck-Friis och Svenska fårhälsovårdens Andrea Holmström anser därför att svenska får och lamm har ett långt mer skyddat liv än de i andra länder, även de lamm som inte får komma ut på bete.
Gummisnodd om pungen
Nya Zeeländska baggar kastreras exempelvis regelmässigt genom att en gummisnodd appliceras runt pungen. Den stryper blodtillförseln.
– Pungen ruttnar av sig själv, ett smärtsamt ingrepp med hög risk för infektion, säger Johan Beck-Friis.
Köper man i stället lamm från övriga EU-länder är risken stor att djuren inte har bedövats innan slakt för att tillfredsställa konsumenter som av religiösa skäl inte tillåter bedövning innan slakt.
Slakt utan bedövning är av djurskyddsskäl förbjudet i Sverige.
– Slakt av obedövade djur orsakar ett stort djurlidande, säger Johan Beck-Friis.
Fåren har det bra i Sverige. Det är en sund uppfödning där sjukdomar och skador är sällsynta. Än så länge har de flesta får och vinterlamm tillgång till rasthage, i ligghall lever de på djupströbädd.
– Och hälsotillståndet är generellt mycket gott, sammanfattar Andrea Holmström.