Med hjälp av en stor röd grävmaskin skrapas vegetationen effektivt av med jämna mellanrum längs Skeppsåsvägen. Det är lite kyligt i luften där vi står och beskådar arbetet, en bit från Normlösa kyrka.

– Vilda bin och andra steklar vill ha sådana här marker. De gräver sina bon i sanden. Och det är stortapetserarbiet som vi i första hand vill gynna, säger biologen Tommy Karlsson, som är koordinator för arbetet för hotade arter på länsstyrelsens naturvårdsenhet.

Men även andra arter drar nytta av insatser som denna. Storkägelbiet och thomsonkägelbiet till exempel, som lite som en gök parasiterar på stortapetserarbiets bon. Dessutom älskar insektsfavoriten väddklint sådana här blottlagda marker.

Artikelbild

| Jobbar ensam. Stortapetserarbin är till skillnad från honungsbin solitära, med egna bon.

– Det handlar inte bara om ett litet kryp, även om det finns i fokus, säger Tommy Karlsson.

Det läggs just nu ner både elledningar och fiberkablar här. Det är ingen slump att den så kallade schaktningen genomförs samtidigt, Tommy Karlsson försöker låna grävmaskiner som ändå används i området som är intressanta. Nästa sommar hoppas han se de första resultaten.

– Att åka ut med en maskin och gräva på det här sättet är kanske inte det första man förknippar med naturvård. Men alla arter vill inte ha det helt orört. Det behövs att vi går in och stör på olika sätt ibland, säger han.