Som FN:s rapportör i bostadsfrågor reser Farha jorden runt och undersöker bostadssituationer.

Jag ser samma problem nästan över allt: Priset för att bo går spikrakt uppåt, samtidigt som inkomsterna ligger stilla. Du har en vertikal linje och en horisontell. Gapet mellan dem är den kris som vi kallar den globala bostadskrisen, säger hon till TT under sitt nedslag i Malmö.

Här får hon besöka några av Malmös utsatta områden – Södra Sofielund, Rosengård och Lindängen – och hon gillar det hon får berättat för sig om alla de projekt som pågår.

Artikelbild

| Malmös kommunstyrelseordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) undertecknar Malmös inträde i The Shift i närvaro av Leilani Farha, FN:s rapportör i bostadsfrågor.

Staden är redan på rätt spår, säger hon.

35 städer

Hittills har 35 städer anslutit sig till The Shift, bland dem Barcelona, Berlin, Amsterdam, Seoul, New York och Montreal. I dessa städer ska mänskliga rättigheter vara ett rättesnöre i bostadsfrågor. Vad det betyder kan variera från stad till stad eftersom förutsättningarna är så olika, framhåller Leilani Farha. Men grunden är att inte betrakta bostaden som vilken vara som helst.

Hon ser en stor fara i att globala kapitalplacerare i allt högre grad är de som äger bostäderna i städerna.

Artikelbild

| FN:s rapportör i bostadsfrågor, Leilani Farha, vid ett besök på Örtagårdstorget i Malmö.

När du använder bostäder bara till att låta kapitalet växa och generera rikedom, då är dina drivkrafter någonting helt annat än mänskliga rättigheter. Vi måste hitta någon slags medelväg, för som det är nu motas människor bort.

Politikers ansvar

Farha tycker inte att det kan ses som en naturlig utveckling av kapitalismen, utan anser att politiker har ett ansvar.

De stiftar lagar som gör att detta tillåts hända. De skapar detta, så de kan också motverka det, säger hon.

Malmös kommunstyrelseordförande Katrin Stjernfeldt Jammeh (S) ser inträdet i The Shift som en naturlig fortsättning på den politik som förs i staden.

Jag ser det som ett initiativ där vi har ett väldigt tydligt fokus på allt vi gör i staden för att bygga en mer blandad stad, att bygga en stad som är tillgänglig för fler, säger hon.

3 300 hemlösa

I Malmö räknas cirka 2 000 vuxna och 1 300 barn som hemlösa, det vill säga att de bara har kortsiktiga boendelösningar eller ingen bostad alls. Går det då att tala om att Malmö ser bostaden som en social rättighet?

Klarar man inte av det på egen hand så går ju staden in med åtaganden som är kortsiktigare och sämre än en egen bostad och det är det vi vill komma åt. Vi vill att fler ska kunna efterfråga en vanlig bostad i den vanliga bostadssektorn, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh.