Hushållsmaskiner som kallades assistenter hade funnits tidigare men de var stora och klumpiga och passade bäst i storkök. Dessutom var de onödigt dyra i inköp för en vanlig familj. 80-talets lilla matberedare som ju finns ännu i alltmer förfinade versioner var en sensation just för att den var liten och kunde står framme på köksbänken jämt. Min matberedare köptes 1986 och är still going strong fast den har knådat, strimlat, blandat och skivat i över 20 år - nästan varje dag.
Mikrovågsugnen togs inte emot med lika öppna armar som matberedaren trots att den numera väl finns i de flesta hushåll. Det var något lurt med vågor som kunde värma och koka hart när på nolltid fast de varken syntes eller kunde kännas. Många befarade att det handlade om ohälsosam strålning som rentav kunde ge cancer. Åtskilliga artiklar och radioprogram gjordes om mikrovågsugnen där experter tålmodigt förklarade att mikrovågorna var släkt med radiovågor och att de bara fungerade i sitt slutna rum, dvs i mikrougnen. Rädslan försvann och mellan 1987 och 1989 skaffade en och en halv miljon svenskar mikrovågsugn.
Mikron blev populär både hemma och på jobbet men mest för att värma mat och tina djupfryst i. Av någon outgrundlig anledning används den mer sällan som ersättare för spisplatta och vanlig ugn. Här är det dags att tänka om! Vi ska ju som bekant spara på energi och då är mikron en suverän hjälp eftersom den arbetar snabbt. Enda nackdelen är att den inte lämpar sig för storkok eller för stora familjer. Men i det lilla hushållet är den suverän. Börja med fisk och grönsaker så blir du snart helfrälst.
Om matberedaren och mikron lever än så är det mer tveksamt med bakmaskinen. Den var faktiskt årets julklapp 1988, men i vårt hushåll fanns den bara som lån en period när kompisarna tröttnat på sin julklapp. Deg vill man nog hålla i och knåda med sina händer för att baket ska kännas lyckat.
Det handlade mycket om maskiner på 1980-talet, det var då som automater för återvinning av läsk- och ölburkar infördes t ex. Nya livsmedel kom det också förstås - inte minst exotiska frukter som kiwi och avokado. KRAV-symbolen föddes när Kontrollföreningen KRAV grundades 1985. Fibrer skulle man äta och fett var förfärligt. Lax som dittills varit festmat blev överkomlig med Kanadaimporten. Tack vare den lilla matberedaren kunde man snabbt göra patéer och mousser båda av fisk och kött. Trots fettskräcken kunde man också unna sig snabbtillverkade glassdesserter. Vill du bjuda på en äkta 80-talsmiddag så ska du avgjort välja tjälknöl med potatisgratäng och kladdkaka med kiwiglass som efterrätt!
1-2 kilo djupfryst kött t ex älg, nöt, hjort. Styckningsdelen spelar inte så stor roll - däremot bör köttet vara benfritt.
Saltlake:
6 dl vatten, 1 dl fint salt, 1 msk socker
Smaktillsats: ngn dl sherry, några krossade enbär eller pressad vitlök t. ex
Sätt in köttet i 70-75 graders ugn. När det stått några timmar kan man sätta in en köttermometer och låta köttet stå kvar tills termometern visar 70 grader för nöt och älg. Närmare 80 för fläskkött. Det tar bortåt tolv timmar.
Koka upp ingredienserna till saltlaken. Låt den kallna och lägg kött och lake i dubbel plastpåse. Laken ska täcka köttet och man kan vrida och vända på det några gånger. Cirka fem timmar är lagom marineringstid. Skär köttet i tunna skivor.
Jag har under årens lopp behandlat alla möjliga sorters kött på det här viset - alltid med gott resultat. Man kan göra på samma vis med tinat kött och sätta in köttermometern från början. Annars är metoden densamma. Det går utmärkt att frysa det marinerade köttet och man kan med fördel torka flera stekar samtidigt i ugnen.
5 potatisar
1 gul lök eller 1 liten purjolök
3 dl matlagningsgrädde
ev. 1 à 2 krossade vitlöksklyftor
2 dl riven ost
Skala potatis och lök eller purjolök, skär i runna skivor och varva i en ugnssäker form med satt, peppar och vitlök. Slå över hälften av grädden och lägg den rivna osten överst. Tillaga på full effekt i 7 minuter. Häll på resten av grädden och kör ytterligare 5-7 minuter. Den här gratängen får ingen vidare färg men god blir den. Och har du riktigt bråttom kan du använda 300 gram djupfryst tärnad potatis till det här mikroreceptet.
2 ägg
3 dl socker
1 msk kakao
1 kryddmått salt
1, 5 dl mjöl
1 dl smält smör
Ugn: 200 grader
Smält smöret i en rymlig kastrull och blanda i alla övriga ingredienser - vispa inte. Smörj och mjöla en form med löstagbara kanter och grädda kakan cirka 20 minuter i ugnen. Kakan ska vara kladdig i mitten - därav namnet.
Tycker du inte om kiwiyoghurt kan du servera en klick vispgrädde till kakan.
1 pkt djupfrysta hallon
2-3 msk florsocker
2 dl vispgrädde
Lägg de frysta bären i matberedaren, tillsätt sockret och starta maskinen. Häll grädden genom matarröret. Efter 20 sekunder är glassen klar.
En magrare glass får man om man istället för vispgrädde tar 2 dl mild yoghurt. Vilka frysta bär som helst går bra och särskilt spännande blir glassen om man gjort den med 4 kiwifrukter som skalats, skivats och fått bo i frysen en halvtimme.
500 gram kålrot
250 gram potatis
½ dl vatten
salt
ngn dl hackad persilja
Skala kålroten, skär den i tärningar och lägg tillsams med vattnet i mikrosäker gryta. Tillaga under lock på full effekt i 5 minuter. Skala och skär potatisarna i tärningar, lägg dem till kålrotsbitarna och rör om. Fortsätt tillagningen under lock på full effekt i ytterligare 5- 10 minuter. Kolla den kortare tiden först och fortsätt om det behövs så att kålroten känns mjuk. Dofta över salt och strö i rikligt med persilja före serveringen. Den här grytan är minst lika god som rotmos!
400 gram fryst sejfilé eller annan fisk
1 burk soppa t ex sparris eller jordärtskockssoppa
Låt fisken tina lite så att du kan skära den i mindre bitar. Lägg den i mikrosäker form och häll på den outspädda soppan. Täck med ugnens plastlock och tillaga på full effekt 8-11 minuter. Låt fisken värmeutjämna några minuter innan du servera den till t ex pressad potatis eller ris.
400 gram torsk eller annan vit fisk
4 tomater
15 cm purjolök
salt, svartpeppar
Sås:
3 dl mjölk
1 msk smör
1 ½ msk idealmjöl
salt
Laga först såsen genom att smälta smöret i en skål på full effekt i 30 sekunder. Blanda ner mjölet och späd med mjölken, vispa om ordentligt och koka på halv effekt i 4-5 minuter. Vispa om och smaka av med salt och svartpeppar.
Skär den tinade fisken i bitar. Skär tomater och purjolök i skivor och lägg hälften av grönsakerna i botten på en trång form. Fördela fisken, krydda med salt och svartpeppar, lägg över resten av det gröna och häll över såsen. Laga på full effekt i 7-8 minuter. Låt fisken värmeutjämna 5 minuter innan den serveras med valfritt tillbehör.
400 gram köttfärs
½ dl ströbröd
1 ½ dl vatten
½ riven eller finhackad gul lök
1 ägg
1 tsk salt
lite vit- eller svartpeppar.
2 morötter och 1 liten purjolök
Pensling: 1 msk soja
Blötlägg lergrytan på vanligt sätt. Låt ströbrödet svälla i vattnet i 5 minuter och tillsätt övriga ingredienser. Forma en limpa i lergrytan och pensla den med soja. Lägg bitar av morötter och purjolök runt köttfärsen. Tillaga under lock på full effekt tio minuter och därefter på medeleffekt ytterligare 10-12 minuter.
300 gram falukorv
½ lök
2 ½ dl vatten
1 dl grädde
½ buljongtärning
1 msk tomatpuré
3 msk ketchup
3 tsk idealmjöl
½-1 tsk paprikapulver
vitpeppar, salt
Skär korven i strimlor och hacka löken. Lägg det i en gryta och blanda ner alla andra ingredienser utom grädde. Laga på full effekt under lock i fyra minuter.
Tillsätt grädden, smaka av och laga sedan på full effekt utan lock i 3 minuter. Låt rätten värmeutjämna cirka 5 minuter innan den serveras.
400 gram kycklinglever
4 klyftor schalottenlök eller en liten mild gul lök
50 gram mjukt smör
1 tsk timjan
1 msk konjak eller portvin
1 dl vispgrädde
salt och svartpeppar.
Fräs tinad kycklinglever och löken i bitar i smör. Låt det eftersteka på ännu lägre värme med lock på stekpannan. Låt leverbitarna sedan svalna lite.
Lägg leverbitarna med löken och smöret i klickar i matberedaren. Blanda en kort stund. Tillsätt kryddorna och konjaken/portvinet och blanda igen. Häll sist i grädde och blanda. Lägg pastejen som nu känns ganska lös, i en bytta och ställ in den i kylen när den kallnat helt. Den blir allra godast om den får minst 4 timmar i kylen innan den serveras.
Om du inte vill ha konjak eller portvin kan du ta en skvätt ansjovisspad som smaksättare.
Pastejen kan t ex serveras som förrätt på något gott bröd och med små ättiksgurkor (cornichoner) som tillbehör.
Text: Yvonne Glenning
Bild: Hans Nyberg