I en villa i Rimforsa med utsikt över sjön à sunden bor Eve-Mai Vidhall Karlsson med sin man Gustav och deras son Henri. Vi slÄr oss ner vid ett bord i den delen av huset som utgör FörÀdlarbutiken. Paret startade butiken i januari 2023 med en förhoppning om att inspirera fler att laga mat frÄn grunden.
Eve-Mai sÀger att de Àr nöjda med responsen pÄ butiken, men poÀngterar samtidigt att den aldrig varit tÀnkt att vara vinstdrivande. FörÀdlarbutiken Àr mycket mer Àn den fysiska lokal vi befinner oss i.
â I första hand Ă€r det verksamhet som bedrivs tillsammans med Kalvefalls gĂ„rd, sĂ€ger Eve-Mai.
Hon berÀttar att hon och Olle Forsell bland annat erbjuder kursverksamhet och har ett eget Àppelmusteri.
â Kurserna Ă€r vĂ€ldigt populĂ€ra, sĂ€rskilt den om konservering, berĂ€ttar hon.
Eve-Mai jobbar pÄ gÄrden flera dagar i veckan och Àr tacksam över samarbetet.
â Jag har alltid velat bli lantbrukare, nu fĂ„r jag leva ut den drömmen.
Att sjÀlv odla och förÀdla sin mat har kommit helt naturligt för Eve-Mai. Hon föddes i Estland, dÄ tillhörande Sovjetunionen. UppvÀxten var mycket fattig och det var omöjligt att fÄ i sig tillrÀckligt nÀringsrik mat.
Eve-Mai berÀttar att förÀldrarna hade det kÀmpigt. De arbetade lÄnga dagar pÄ fabriker och efter arbetet Àgnade de nÀstan all tid Ät odling och konservering, för att trolla fram mat av det lilla som fanns att fÄ tag i.
â Det fanns en liten matbutik dĂ€r man handlade över disk. Men oftast var det nĂ€stan tomt pĂ„ hyllorna. Det fanns ingenting.
Eve-Mai fick tidigt lÀra sig att det krÀvs samarbete för att överleva.
â Pappas kompis jobbade i mjölkfabriken och pappa i brödfabriken, sĂ„ kunde vi byta till oss en limpa mot lite mjölk.
1993 flyttade familjen till Sverige. Hon var dÄ 20 Är och nÀr Eve-Mai för första gÄngen satte sin fot i en stor matbutik blev hon övervÀldigad av det enorma utbudet.
â Det var pĂ„ ICA Maxi. Vi visste inte hur vi skulle bete oss. Vi sĂ„g hur andra gjorde och tĂ€nkte "jaha de bara tar mat och lĂ€gger i en korg?". SĂ„ gjorde vi likadant, sĂ€ger hon och skrattar Ă„t minnet.
Att plötsligt ha tillgÄng till hyllmeter av fÀrdiga rÀtter och halvfabrikat gjorde att hon under flera Ärs tid kom att Àta just det.
â I Sverige kĂ€ndes allt sĂ„ enkelt, vi slapp kĂ€mpa för maten. Det gjorde tyvĂ€rr att jag fortsatte Ă€ta nĂ€ringsfattig mat, nĂ€ringen i fĂ€rdigrĂ€tter Ă€r inte tillrĂ€ckligt bra.
Enda sedan barnsben har hon plÄgats av reumatiska besvÀr. I vuxen Älder blev de allt vÀrre och gjorde henne till slut sÀngliggande. Hon mÄdde riktigt dÄligt bÄde fysiskt och psykiskt.
Efter en tid började hon experimentera med maten och insÄg vikten av nÀringsrik kost, gjord pÄ bra rÄvaror. Hon uteslöt mat med e-Àmnen och började laga allt sjÀlv.
â Det var jĂ€ttejobbigt i början, men jag blev av med alla besvĂ€r och behövde inte lĂ€ngre mediciner.
Eve-Mai menar att en stor del av den maten vi Àter idag Àr sönderprocessad och har förlorat mycket av sin nÀring. Hon Àr mÄn om bra rÄvaror och sÀger att nÀring ocksÄ gÄr förlorad i jakten pÄ billiga rÄvaror.
â VĂ„ra kroppar fĂ„r inte i sig den nĂ€ring den behöver. Allt Ă€r en hel process, en cirkel. Jag vill uppmuntra andra att göra mer nĂ€ringsrik mat.
Hur har du fÄtt all den hÀr kunskapen?
â Oj vad mĂ„nga vetenskapliga artiklar jag har lĂ€st. Dessutom har jag varit min egen försökskanin. Jag Ă€r ingen lĂ€kare, jag stĂ€ller inga diagnoser, men jag har lĂ„ng erfarenhet och goda kunskaper. Jag Ă€r övertygad om att fler skulle mĂ„ mycket bĂ€ttre om de förĂ€ndrade sin kost.
Vi gÄr ut ur butiken. PÄ baksidan stryker nÄgra katter och den lÄga vintersolen kastar sitt ljus över de kuttrande hönorna. Eve-Mai Àr tacksam över det trygga liv hon lever i Rimforsa, i Sverige. En trygghet hon inte tar för given.
â Vi vet inte vad som kommer hĂ€nda i vĂ€rlden, det kan gĂ„ galet, som i Estland. DĂ„ Ă€r det inte pengar som Ă€r trygghet, det Ă€r ens egen kunskap, sĂ€ger Eve-Mai och blickar ut över den vidunderliga utsikten.
Hon Äterkommer till vikten av samarbete.
â Om maten inte lĂ€ngre finns att köpa pĂ„ Ica, om hyllorna Ă€r helt tomma sĂ„ behövs kunskap och samarbete för att se till att alla blir mĂ€tta. Du kan inte fixa din mat sjĂ€lv, du behöver andra.