Kanadagäss, änder, knipor, drillsnäppor, tranor och sångsvanar kan ses på fågelsjön eller dess strandområde. Och åtskilliga fler därtill.
Medeldjupet är nu en halv meter, och senare i år ska tillrinningen från några bäckar resultera i ett djup på 75 cm.
- Nästa år ökar djupet med ytterligare 60 cm till 1,35 meter, och så skall det förbli, berättar Jan Ängmo på Klinga gård.
En hundra meter lång jordvall ser till att vattnet hålls kvar i sjön.
Det är på främst Ängmos fastighet som sjön skapats. Ett litet hörn ligger dock på Karl-Olov Karlssons mark.
Jan berättar att bilister, motorcykelåkare och cyklister kör väldigt långsamt förbi den nya sjön.
- Alla är väldigt intresserade av både sjö och fågelliv.
Vad ska våtmarken/sjön kallas?
- I sommar ska vi som bor kring sjön samlas och då ska vi få fram ett lämpligt namn. Enligt myndigheterna rör det sig om en sjö först då medeldjupet är minst två meter, annars är benämningen våtmark.
- Det är bara då benämningen är sjö som taxeringsvärdena för kringboende ökar. Så vi klarar oss!
- Men visst kan ordet fågelsjö ändå komma i fråga, men det återstår att se.
Där sjön nu finns var det tidigare en mosse.
Hela satsningen kostar 120 000 kronor, och av den summan bidrar EU med 49 000 kronor.
Jan Ängmo berättar att man inom EU tycker att det är en bra naturvårdsinsats att våtmarker av detta slag skapas. Innan området en gång i tiden dikades ut för att bli mosse utgjorde det våtmark.
- Och nu ha vi sett till att det återgått till ursprungligt skick.
Det skall också bli fisk i sjön, bland annat abborre och mört. Så här ska vi även kunna fiska.