-- Vår viktigaste uppgift är att ge information till de äldre bosnierna, de som inte förstår svenska tillräckligt bra, säger Mirsad Filipovic från bosniska föreningen "Ljiljan" som sänder närradio i Motala.
-- Men vi har också en viktig uppgift i att synas i det svenska samhället. Den andra delen av våra radiosändningar är på svenska och riktar sig särskilt till de unga, både invandrare och svenskar. Det tycker vi är bra integration, ett sätt att hålla ihop olika kulturer.
Manizhe Hossainpour är ansvarig för persiska närradiosändningar i Linköping i Radio Hamrah. Hon menar att den viktigaste uppgiften är att vara länk mellan det svenska samhället och de iranska invandrarna, att ge information från det svenska samhället på iraniernas eget modersmål.
-- Jag är stolt över att vi kan göra det, säger hon, och vi får respons så jag ser att budskapet går fram. Alla iranier behärskar inte det svenska språket, och den information som kommer på modersmålet sitter dessutom mycket bättre. Det handlar om känsla för språket.
Hon tar ordet "snö" som exempel.
-- Jag kommer från ett land där det är 35 grader varmt nästan jämt, på mitt modersmål är det mycket svårare att beskriva vad "snö" verkligen innebär än vad det är på svenska.
I helgen möttes radiointresserade representanter för länets invandrarföreningar i Rimforsa. De genomgår en utbildning i radiosändning inom projektet "Mångfaldens röst: en röst på sju språk" som drivs av Studiefrämjandet, invandrarföreningarna och Equal Mångfaldens ansikten.
Som bas för projektet har Studiefrämjandet byggt upp ett nätverk av invandrarföreningar och myndigheter. När projektet startade var tanken att invandrarföreningarna skulle sända radio på fem språk.
-- Men efterhand har projektet vuxit, säger Helin Ljungberg på Studiefrämjandet. Nu deltar 13 invandrarföreningar som ska sända på sju språk. Tio-tolv olika myndigheter har visat intresse för projektet, däribland kommuner, försäkringskassa, polis, skattemyndigheten, studiestödsnämnden och arbetsförmedlingen.
Förra sommaren och hösten ägnades åt planering och nätverksbyggande. Nu ägnar sig deltagarna åt utbildning, både praktisk och teoretisk.
-- Vi studerar radioteknik, säger Helin Ljungberg, men också ledarskap och kommunikation, hur man gör bra radioprogram och lagstiftning för radio. I höst går vi in i genomförandefasen då vi ska göra provsändningar.
I dag sänder invandrarföreningarna närradio, men så småningom förväntas projektet leda till en bestående kanal för information på sju språk, kanske fler. Invandrarföreningarna vill kunna sända egenproducerade program där och hälften av programmen ska innehålla information från myndigheterna i projektet.
-- En gemensam kanal skulle spara mycket resurser och bli en regional röst, säger Helin Ljungberg.
Samtidigt skapas ingångar i invandrarföreningarna för olika myndigheter och organisationer, något de ofta efterlyser.
-- Här ges förutsättningarna för en dialog och ett nätverk, säger Helin Ljungberg. Så småningom kan en paraplyorganisation för framtida radioverksamhet växa fram ur detta nätverk.