-- Vi har hittills centrifugerat slammet för att skilja vattnet och också använt oss av kemikalier, säger Staffan Andersson som är driftsingenjör vid Kinda kommun.
Han berättar att man nu kan spara mycket elenergi och att transportkostnaderna kommer att minska.
-- Vi har kört allt slam till ett Norrköpingsföretag som gör jord och täckningsprodukter. Nu ska vi ta hand om slammet själva och räknar med att det ska kunna användas i närjordbruket, säger Staffan Andersson som menar att det är viktigt att kunna nå ett kretslopp där slammet går tillbaka.
Sammanlagt har fem bassänger på vardera 500 kvadratmeter byggts.
-- När vassen väl etablerat sig kör vi ut slam i bäddarna. Då kommer vatten att dräneras genom gruset och sugas upp av vassens rötter och sedan avdunsta genom bladen. Samtidigt syresätts slammet vilket påskyndar komposteringsprocessen, berättar Staffan Andersson.
Den centrifug som hittills använts för att skilja av vatten från slammet kommer nu att ställas av.
-- Men vi håller den i reserv ifall det skulle bli någon störning i slamvassbäddarna, säger Staffan Andersson.
Han uppger att det är en långsiktig process, och att det kommer att ta åtta till tio år innan bassängerna behöver tömmas för första gången.
-- Om vi har räknat rätt, säger Staffan Andersson som också uppger att man nu förväntas minska slamvolymen med mer än hälften.
-- Nu har vi ungefär 400 kubikmeter 18-procentigt slam, efter den här investeringen minskar volymen till mindre än 240 kubikmeter 40-procentigt slam, säger Staffan Andersson.
För att stimulera ett ekologiskt och hållbart samhälle har projektet fått 1 miljon kronor i statligt stöd. Kinda kommun har för sin del skjutit till cirka 2 miljoner kronor.
I Kisa är det dock inte aktuellt med någon motsvarande investering.
-- Nej, vi har inte hittat tillräckligt med plats för att anlägga några slamvassbäddar där, säger Staffan Andersson.