Den nya bron, tillsammans med en ny väg, innebar att platsen kunde börja växa till helt nya proportioner.
Det finns ett före och ett efter Lagnöbron, bron som förbinder Norra Finnö med fastlandet.
Innan den byggdes, 1975, så var det färja som gällde för att ta sig till och från ön. Då fanns få fastboende här, men när bron byggdes så hände något. Den nya bron, tillsammans med en ny väg, innebar att platsen kunde börja växa till helt nya proportioner.
Det blev lite enklare för de som redan bodde och för de som ville bo här när pendlingstiden kortades rejält.
– Jag har ju tillbringat barn och ungdomsåren med att åka fram och tillbaka med färjan. Det tog jättelång tid att ta sig till Söderköping. När jag gick i högstadiet i Söderköping så åkte jag hemifrån halv sju. Då började skolan tjugo över åtta, säger Boel Holgersson, bofast på ön.
Att bo på en ö kan nog låta både främmande och exotiskt för många. Magdalena och Mikael Asplund, som bor på Lagnö tillsammans med sina två söner, möter ofta reaktioner på sitt val att bosätta sig här.
– "Oj, det är jättelångt", brukar folk som man träffar säga, säger Magdalena och skrattar.
– Men det tar inte så lång tid att åka, vi åker ju nästan varje dag. För oss är det värt det med tanke på allt vi får ut av att bo här, fortsätter hon.
För Magdalena Asplund överväger fördelarna med att bo nära hav och natur nackdelarna med att behöva pendla en bit till arbetet.
Både Magdalena och hennes man arbetspendlar till Norrköping, men kan också arbeta hemifrån på distans. Magdalena är uppväxt här på ön och huset de bor i användes från början som ett fritidshus, men att familjen skulle bosätta sig här för elva år sedan var aldrig självklart.
– Det var inte självklart när vi flyttade hit. Vi hade bott mitt i Malmö ganska lång tid och var vana vid att allting fanns runt hörnet, alla vänner, alla aktiviteter – allt sånt fanns väldigt nära. Så är det ju inte här, säger Magdalena.
Den stora knäckfrågan, för den då unga familjen, blev den i omgångar nedläggningshotade skolan i Sankt Anna.
– Då sa vi så här "okej, läggs skolan ner, då bor vi inte här året runt", men så fort man bestämde att skolan blev kvar så kände vi att det är värt pendlingen för att barnen ska gå där, säger Magdalena.
Familjen Asplund flyttade till Lagnö för elva år sedan.
Ruben och Eskil Asplund är inte sugna på att flytta till stan.
14-årige Eskil, som nu blivit så gammal att han går i skolan i Söderköping, tar sig dit betydligt snabbare än de ungdomar som åkte vägen före bron fanns. Men det kan förstås vara lite långdraget att färdas med skolskjuts ändå, tycker han. Både han och lillebror Ruben, 11, har aktiviteter flera gånger i veckan.
– Det är ju ett projekt, att åka och skjutsa, men det ingår ju i själva paketet när man flyttar ut så här. Det var det första vi sa, att barnen inte ska begränsas av att vi bor här. Det är vi som har tagit det här beslutet. Så nu måste vi se till att de kan göra precis samma saker som alla andra. Men det är klart att det finns mer att önska av kollektivtrafiken, säger Magdalena.
– Det är framför allt i början som det blir omställningar. Vår första höst här var väldigt mörk. Sedan kommer man in i det och vänjer sig. Det blir ens vardag, säger Mikael Asplund.
Mikael Asplund säger att man snabbt vänjer sig, men att det var väldigt mörkt första året de bodde här.
– Det är klart att en del undrar hur man orkar, men för att kunna bo såhär så behöver man prioritera, säger Magdalena.
För familjen Asplund är Lagnöbron självklar. Och det är ju inte så konstigt, eftersom bron är äldre än dem.
"Det förändrade ju livet totalt här ute när bron kom", säger Boel Holgersson, som innan dess hade nära två timmar till skolan i Söderköping.
Men historierna om hur det var att bo härute före bron lever kvar, likaså insikten om vikten av att den byggdes. Sankt Anna hembygdsförening har med anledning av jubilaren snickrat på en utställning som kommer att visas på Skärgårdsmuseet i Tyrislöt i sommar.
– Det förändrade ju livet totalt här ute när bron kom. Det gick enormt mycket snabbare allting, säger Boel Holgersson som är ordförande i föreningen.
På bilden syns det gamla färjeläget som fanns innan bron kom till. Det finns många berättelser från tiden innan bron byggdes, som kommer till liv i samband med utsällningen för jubilaren.
Utställningen öppnar för besökare 26 juni. Fram tills dess ska bilder, videor, modeller över både bro och den gamla färjan byggas upp. Och så bjuds det på nostalgi från brons 20-årsjubileum 1995.
– Då valsade vi över bron och hela bron gungade i tre-takt, säger Ewa Strömbäck från hembygdsföreningen som tillsammans med Göran André håller i utställningen.
I år är det 50 år sedan Lagnöbron invigdes. I en utställning på Skärgårdsmuseet i Tyrislöt kommer brons betydelse för platsen att lyftas under sommaren.