Mest rör det sig om matavfall i form av djurben, keramik, mynt och olika järnföremål. Men även knappar från kläder och gjuteri i brons har hittats. Liksom en bronsamulett, stor som en tumnagel och med "Ave Maria" präglat på framsidan.
-- Den härrör troligen från 1300- eller 1400-talet och är ett minne från en pilgrimsvandring, berättar arkeolog Viktoria Björkhager, länsmuseet.
-- När folk drog ut på sina pilgrimsfärder fick de olika amuletter som bevis på att de varit på en viss ort. Amuletterna hade också en religiös funktion, som skydd mot onda krafter. Och de hade nog också ett estetiskt värde -- de är ju vackra, säger Viktoria Björkhager.
Undersökningen i Järnvägs-parken fokuseras främst på tidig medeltid och inleddes med att man schaktade bort det nutida jordlagret.
Eftersom det rör sig om parkmiljö innebar det i princip bara gräset. I den underliggande humusjorden gräver man sedan för hand ned till en halvmeters djup.
-- Djupare finns ingen anledning att gräva. Där finns ingenting, berättar arbetsledaren Magnus Stibeus, en av fem arkeologer som fram till 8 november ska ha betat av det drygt 1 500 kvadratmeter stora stråket genom parken.
Kulturlagret söktes först av med metalldetektor och sedan inleddes grävandet av prov- rutor ner till orörd bottensand.
Syftet är att försöka få en uppfattning om vad kulturlagret faktiskt representerar och noggrant kunna välja hur resten ska undersökas.
-- Förutom diverse föremål har vi även lagt ett tidstypiskt grophus i dagen, berättar Magnus Stibeus.
-- Det har förmodligen varit ett skjul av något slag med en eldstad i ena hörnet. Två gånger fyra meter stort ungefär och cirka tusen år gammalt.
Banverket håller just nu på att bearbeta utbyggnadsplanerna för Skänninge.
Syftet är att finna bra tekniska och estetiska lösningar för att minimera påverkan på fornlämningsområdet.
Fler undersökningar kommer att göras i Skänninge, men exakt var och i vilken omfattning är ännu inte bestämt.