-- Det är kul när de ordnar sånt här och även om det inte verkar bli så mycket kräftor, får vi i alla fall ha parken för oss själva ett tag, skrattade Bertil Gustavsson.
Han tillhörde de otåligas skara. Redan efter en halvtimma var han tvungen att kolla burarna.
-- Tre små uslingar, men två riktiga bjässar. Inte så illa, tyckte han.
Prick klockan 18 fick burarna slängas i. 65 platser var uppbokade på båda sidor om ån mellan broarna och en bit ner mot dammen.
Vissa tog det lugnt och sonderade åkanten för att hitta bästa läget. Medan de flesta hivade burarna rakt ut. Sofia Pananen slängde i hastigheten ut både bur och lina.
-- Jag glömde helt bort linan, skrattade Sofia som dock fick hjälp av morfar att fiska upp linan.
Mikael Andersson kom från Linköping för att fånga kräftor. Något han inte planerat på förhand.
-- Jag är stand-in för en kompis. Närmare bestämt min fars frus dotters pojkvän, sa han.
Efter cirka en timma hade två ynka kräftor letat sig in i Mikaels burar. Lika bra, eller dålig fiskelycka hade Patrik Karlsson och Jenni Bäck på platsen bredvid.
-- Det ser inte ut att bli mycket här, suckade Patrik.
-- Då var det nog betydligt bättre hemma i Mjölby.
Så länge Correns reporter var kvar, var fiskelyckan tämligen skral.
Det kunde också kultur- och fritidsnämndens chef Lennart Bengtsson konstatera.
-- Det är lite tidigt att säga än. Det blir säkert bättre. Men lika mycket som det drogs upp i Svartån i Mjölby förra veckan lär det nog inte bli. Då fångades över tusen kräftor. En enda person hade visst fått 78 stycken.
Filip Pananen fick inga kräftor. Men han var överlycklig ändå.
-- Kolla, kolla! Jag har fått en fisk, skrek Filip och bröderna Gabriel och Mattias Lönning var lika exalterade. En stor silverglänsande mört hade förirrat sig in i Filips bur.