Höga, grå stängsel med taggtråd omger numera fängelseområdet i Skänninge. Förr låg här en öppen anstalt utan speciella grindar eller hinder för fångarna, men sedan 2004 har en ombyggnad pågått som ska göra det hela till ett så kallat klass D-fängelse. Det innebär sluten anstalt med grindar, vakter och taggtråd. Förutom nya byggnader så byggs även de befintliga lokalerna om. Dels för att rymma fler fångar, men även för att hela fängelset specialanpassas för personer med narkotikaproblem.
- I vanliga fall bygger man ett fängelse och stoppar sen in fångarna, men här är det tvärt om och allt byggs och anpassas efter målgruppen. Det är lite unikt och väldigt roligt att vara med om, säger Gert-Arne Sköld som är kriminalvårdschef i Skänninge.
Han berättar att omkring 65 procent av alla fångar i landet är narkotikamissbrukare, och att behovet av fängelseplatser ökar.
- Det sägs att brottsligheten i sig inte ökar, men att populationen gör det och strafftiderna blir längre. Just nu byggs det fler fängelseplatser i Sverige än någonsin tidigare, säger Gert-Arne Sköld.
Utbyggnaden sker i samband med att Roxtunaanstalten i Linköping läggs ned på grund av för höga underhållskostnader. Den verksamheten flyttas i stället till Skänninge, och tanken är att en koncentration av fångarna kan ge bättre vård.
- Vi har mer möjligheter med större resurser, och kan till exempel ha kortprogram för den som är dömd till kortare straff. Det fanns det inte utrymme för på Roxtuna, säger Gert-Arne Sköld.
Fångvården på Skänningeanstalten delas upp i tre steg som alla intagna ska gå igenom. Först kommer motivationsavdelningen som går ut på att ge missbrukare insikt om sin situation, och en vilja att söka vård. Därefter följer behandlingsfasen som arbetar med något som kallas tolvstegsmodellen, och som drivs av särskilda drogterapeuter. Under den tiden kommer fångarna ägna halva dagen åt behandling och andra halvan med att arbeta i verkstaden eller studera. I verkstaden finns bland annat tryckeri, snickeri och en förpackningsavdelning. Det tredje och sista steget är utslussningen som innebär något större frihet, och som ska förbereda för ett liv ute i samhället. I utslussningsdelen ingår också det uppföljningsprogram till klostret i Kumla, som Corren skrev om tidigare i veckan.
Totalt kommer det ombyggda fängelset rymma 234 fångar inklusive häkte. I dagsläget finns planer på att lägga ned häktet, men ännu är inget beslut fattat. Om det blir så kommer antalet platser i själva fängelsedelen utökas så att det totala antalet platser ändå är detsamma. De anställda kommer också bli fler, från dagens 100 till 150 stycken, varav merparten kommer tas från Roxtuna som alltså stänger.
Gert-Arne Sköld, kriminalvårdschef i Skänninge