Vördsam önskan uppfylles

Kan det vara sant det där med anden i flaskan? Ja, nästan. Men man behöver inte gnida den. Det räcker med att plocka ut brevet som är placerat i flaskan för att sju målares önskan 1901 ska uppfyllas.

Gömt. Här är brevet från de sju målarna, undertecknat 23 november 1901 och sedan gömt i en flaska i Lysekils kyrka där det hittades i altarringen.

Gömt. Här är brevet från de sju målarna, undertecknat 23 november 1901 och sedan gömt i en flaska i Lysekils kyrka där det hittades i altarringen.

Foto:

Skänninge2016-01-30 10:00

Låter det konstigt?

Det är det inte. Inte när man får förklaringen.

Nuvarande Lysekils kyrka i nygotisk stil uppfördes 1899–1901 och är den största kyrkan i Bohuslän. Några veckor innan invigningen gömde sju målare som varit med och arbetat med renoveringen ett brev i altarringen. Inuti en tom ölflaska med etiketten Lysekils Bryggeri, upppköpt 1917 av Karlssons Bryggerier, la de ett brev. Ett meddelande till framtiden.

”Undertecknade målare, som har varit med att måla Lysekils Nya Kyrka, lägger detta papper ned som ett minne. När detta en gång kommer till dagens ljus, anhåller vi vördsamt om att förklara detta i de tidningar från hvilken ort vi äro”.

Samtliga sju undertecknade brevet som stoppades in i flaskan och doldes i altarringen. Åren gick och det är väl troligt att några av dem, kanske alla, glömde bort brevet ju längre tiden gick. Ingen annan kände heller till det. I alla fall var det aldrig någon som påtalade brevets existens.

Men så, förra året, 114 år efter att flaskan gömdes i altarringen hittades den i samband med att kyrkans altarring skulle delas upp i fem delar.

Upptäckten gladde församlingen:

– Vi förstod att den var gammal med en gång. Vi kikade på nätet och upptäckte att Lysekils Bryggeri köptes av Karlssons Bryggerier 1917. Först när vi öppnade flaskan och fick ut meddelandet insåg vi att den var från 1901, säger Anders Persson, kanslichef i Svenska kyrkan i Lysekil till Lysekilsposten.

Bland de sju målarna fanns en östgöte: Leonard Z Olsson, född 5 maj 1872 i Skänninge står det i brevet.

Och vem var det?

Jo, Leonard Zacheus Olsson, vars föräldrar enligt födelseboken i Skänninge var arbetskarlen Otto Zacheus Ohlsson och hans hustru Christina Lovisa Jonsson, den senare från Orås i Järstad socken. Enligt husförhörslängden i Järstad födda i respektive Rinna 1833 och Orås 1839 i Järstad församling. Om prästen räknat rätt så var Leonards födsel den 106:e nedkomsten i Skänninge det året. Men vem som kom först till världen av Leonard och hans tvillingsyster Anna Fredrika framgår inte.

Inte heller sägs det något om hur Otto Zacheus och Christina Lovisa tog tvillingfödseln. De hade nämligen fått tvillingar en gång tidigare, 1864 närmare bestämt när flickorna Lovisa Amalia och Hulda Carolina föddes 3 maj.

Sedan fick de ytterligare tre barn, Berta Elisabeth, Henrik och Maria Christina innan det nya tvillingparet såg dagens ljus.

Otto Zacheus levde till 1916 och överlevdes av sin maka i fem år. Båda begravdes på Skänninge kyrkogård där även barnbarnet Berta Lovisa Olsson långt senare tog plats 1992.

Hur gick det för Leonard då?

Jo, han blev måleriarbetare som det hette enligt folk- och bostadsräkningen 1910 och sökte jobb och lycka på annat håll. Vid tiden för folkräkningen bodde han i Göteborg, i Örgryte församling och var gift med Anna Emilia Lovisa Lindholm från Eksjö. Två barn fanns i hushållet, Elsa Linnea, född år 1900 och Karl Johan Sigfrid, född 1903 i Falköping där tydligen pappa Leonard hade arbete en tid.

1950 avled Leonard Zackeus Olsson på Vasa sjukhus i Göteborg, 78 år gammal, utan att ha fått sin gamla önskan uppfylld: den om en framtida publicering i en tidning med utgivning på hans födelseort Skänninge.

Nu blir den uppfylld.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om