Lamingen är över för i år och lagom till påsk är det 22 små ulliga vänner som busar med varandra.
– Vi har 18 tackor och 11 har fått lamm, sammanlagt 22 stycken, säger Karin när vi går tvärs över gårdsplanen.
Lamningen är över för i år och bland de, för dagen, helt nyklippta tackorna springer lammen runt. Någon tuggar snabbt i sig ett strå, andra snuttar mjölk från mamma och några leker kull med varandra.
Det dröjer inte länge innan de kommer fram och tittar nyfiket.
– Vi har blandrasfår och det har vi mycket av för att i en så här liten flock är det ett bra sätt att ha friska djur, det är det vi prioriterar, säger Karin.
Karin berättar att just nu har hon många får som är mörka och därför kommer hon att spara vita lamm från kullen för att få en större blandning.
Gården har tillhört Karins släkt sedan 1600-talet. Karin och maken Fredrik flyttade dit 2012, utan direkta lantbruksambitioner. Men sakta växte det fram och istället för att arrendera ut markerna började de odla spannmål själva.
– Sen hade mamma sex tackor. Vi ökade upp med några till och sedan 2023 är fåren officiellt mina.
Nyfikna kommer lammen fram när Karin sätter sig i inhägnaden.
Varför får och lamm?
– Dels för att vi har allergiska i familjen och inte kan ha varken hund eller katt. Då är får är ett väldigt bra husdjur. Sen känns en gård utan djur inget bra, och de är väldigt bra betesdjur också.
Dottern Signe hjälper gärna Karin både i butiken och med får och lamm.
På hyllorna och i kyl och frys i den helt nyöppnade gårdsbutiken finns fler och fler lokala delikatesser att hitta.
Samtidigt är fåren en del i gårdens stora nysatsning – gårdsbutiken.
– Vi har hållit på med sylt i tolv år, åkt på marknader och så. Men vi har känt att vi vill utveckla fårproduktionen och efter mycket funderande så bestämde vi oss för att starta en butik.
Karin säger att en av många tankar med butiken är att få fler att våga prova fårkött.
– Det har funnits ett tryck i hela världen att kött ska vara milt. Men varför ska man äta kött som inget smakar. Kött från ett vuxet djur är något helt annat. Och nej, det smakar inte kofta eller ull, säger hon med ett leende då hon mycket väl vet hur kommentarerna brukar låta.
Att samverka med andra lokala producenter i är självklart enligt Karin som hängt upp en tavla i den nya butiken där leverantörerna markeras efterhand som butiken fylls på.
Men att driva en gårdsbutik med bara egna varor är inte vad de vill.
– Vi bor ju mitt i mat-Mecka här i västra delen av länet. Det är kul att samla det på ett ställe, säger Karin och fortsätter:
– Vi vill ha så många lokala leverantörer som det går. Och så blir det lite värt besväret att åka ända ut hit för att handla.
Det har bara gått en vecka sedan de öppnade och än så länge finns det mer plats i butiken. Karin är entreprenör och ser möjligheter i det mesta. Fler egna produkter i ull står på hennes to-do-list, men också att hitta mer från andra håll. Och samtidigt som reportern lämnar kör en blivande leverantör in på gården.
"Titt ut"
"Det är det stora varje år när lammen ska få namn. I år börjar alla på bokstaven E" säger Karin och berättar att det har blivit allt från Ebba och Esmeralda till Excalibur.