"Somalierna räddade oss"

Bergavallen i Slätmon en tidig och regnljummen onsdagskväll i september är som en övergiven folkpark. Det enda som syns, hörs och känns är myggen som plankat in på området.

Tystnaden bryts av knastret från tre bilar på väg mot grusparkeringen. Några killar kliver ur och frågan är om de ska bli fler till kvällens träning.

– Lågvattenmärket i år är sex spelare, men ibland kan vi vara ett femtontal. Totalt har vi en lista på ett fyrtiotal namn, säger Anders Leufvén, spelande tränare i SBK.

"Vi kan mycket annat"

Han bor och jobbar i Vimmerby, och har fem mil enkel resa till Bergavallen.

När träningen inleds med genomgång av den senaste matchen som slutade med förlust 1-11, kan han räkna sina adepter på ena handens fingrar.

– Vi är inte så bra på fotboll och träningsintresset har varit dåligt i flera år, men vi kan göra mycket annat som är bra.

Anders Leufvén spelade tidigare i Malexanders IF, men tränade med Slätmon i vintras. Då hade klubben en dyster säsong bakom sig där laget blev jumbo med två vunna poäng och 104 insläppta mål. Dessutom var det lika glest med spelare som det är hundralappar kvar på kontot dagen före lön.

– Varje träning var det mycket prat om att lägga ner klubben för att det fattades tränare och spelare.

– Anledningen till att jag ställde upp som tränare var att jag ville spela fotboll och att jag har en sommarstuga i Malexander.

Målsättningen sattes till miniminivå: Ett lag i seriespel utan några andra ambitioner.

Halva laget

Men Anders Leufvén ville mer med tanke på att halva laget består av spelare med vitt skilda erfarenheter och sedvänjor. De flesta kommer från Somalia och Eritrea, men även från Irak, Afghanistan och Bosnien.

– Jag insåg att det fanns mycket att göra bland en del trångsynta Kindabor för att få dem till bättre förståelse för människor från olika kulturer.

– Men allt kostar pengar och ekonomin går nätt och jämnt ihop för att betala domare och bollar.

Han vände sig till Kinda Ydre sparbank och fick ekonomiskt stöd till ett integrationsarbete. Dessutom kunde klubben kvittera ut bensinpengar från Birgerssonska stipendiefonden.

Killarna har tillsammans lagat mat, spelat beachvolley, fixat grillfest och snart väntar en intern turnering i bowling.

– Det är många små steg mot ett stort mål. Bara det här att vi umgås, tränar och spelar tillsammans ger mycket, säger Anders Leufvén.

Orolig i början

SBK:s ordförande Gert-Åke Andersson smäller sju myggor i ett slag innan han säger:

– Det var somalierna som räddade oss från att lägga ner laget. Sen har det ramlat på med spelare från andra länder. Jag var lite orolig i början, men det har fungerat fantastiskt bra.

Liban Weheliye är SBK:are sedan i vintras. Bollkänslan finns redan i fötterna och det svenska språket börjar så smått sätta sig på tungan. På lördag gör han och Slätmon sin sista hemmamatch för året. Laguttagningen blir Anders Leufvéns sedvanliga huvudbry.

– Det gäller att ha en så stor telefonbok som möjligt. Den som har ett personnummer och ett telefonnummer är alltid aktuell för spel. Men jag vill inte klaga, jag visste om förutsättningarna.

Svetten lackar i pannan på Anders Leufvén och myggen är lika många tusen som åskådarna på matchen Roma-Barcelona på Stadio Olimpico den här onsdagskvällen.

– Ju äldre jag blir, desto mer vill jag göra skillnad för samhället. Resultatet på plan är inte det viktigaste utan det är att ha kul ihop och att få en ökad förståelse för varandra. Även om villkor, vanor och ursprung är olika.