Här i orangeriet är tanken att man ska kunna sitta under våren och in på hösten. På sommaren tror Ola Jacobsson att det kanske bli lite för varmt.
Mitt bland jordgubbsrader och blommande hallonbuskar har farfars gamla hus fått nytt liv – som gårdsbutik och kafé, där besökare kan slå sig ner och njuta av det som odlas precis utanför dörren.
– Vi ser en efterfrågan på att folk vill kunna sätta sig ner och fika. Barnen leker och man vill ha något att göra. Det blir som en mötesplats, säger Ola Jacobsson.
Butiken är fylld med gårdens egna produkter: bär, sparris, svamp, honung och saft – och sådant som kompletterar utbudet. Bakverken görs på plats, och så långt det går kommer råvarorna från gården eller är tillagat här. Det är inte bara en butik – det är en förlängning av gården.
Kaféet fungerar dessutom som ett växthus som sakta börjar fyllas med liv. Här planteras pumpor, gurkor och solrosor, och småplantor står redan i rader längs väggarna och under bord. Att använda farfars gamla hus kändes självklart.
– Vi ville inte hyra ut det. Det ligger perfekt här, med vatten, el och värme. Det var naturligt att använda det istället för att bygga nytt, säger Ola Jacobsson.
Orangeriet fungerar också som ett växthus.
Utsikten över åker och sjön Strolången.
Bredvid caféet finns det klassiska jordgubbsraderna där man själv kan plocka.
Sommaren tillhör bären. På hösten är det spannmålen som kräver hans tid, likaså på våren. Och nu, med kaféet, har Ola Jacobsson lagt till ännu ett ben att stå på i sin verksamhet. Han beskriver sin gård som medelstor i en tid då lantbruket blir alltmer storskaligt. Att bredda verksamheten är både en nödvändighet och en drivkraft.
– Skulle man bara satsa på en sak, då kan det gå dåligt. Man behöver ha många ben. Dels är det roligare tycker jag. Och säkerhet då – att minimera riskerna.
Hur hinner du med allt?
Ola skrattar till.
– Jag har ju väldigt bra medarbetare. De är jätteduktiga. Vi har 14 ungdomar som jobbar här, och två som är anställda året runt. Jag har även hjälp av min fru och min faster. Det är inte bara jag som jobbar – men vi har roligt.
– Det är roligt att jag kan följa ungdomar. Framförallt de som bor i närheten.
Och idéerna tar inte slut. En konstgjord pulkabacke är på gång, även om det visat sig vara mer komplicerat än väntat.
– Jag har gett mig fan på att jag vill ha det där. Jag hoppas att det ska öppna till hösten.
Inne i butiken finns allt från kolakaka och chokladbollar, till svamp och sparris.
Bakverken görs på gården. Toscakakan är Olas personliga favorit.
Till hösten hoppas han också kunna börja sälja smörgåsar i kaféet – ett litet steg mot att bredda utbudet ytterligare.
Pumpasäsongen är en annan höjdpunkt. I år hoppas han på svarta pumpor – något han aldrig odlat tidigare. Och så förstås jättepumporna, som växer till sig på fälten.
Det är mycket som odlas, och lika mycket som tas tillvara. Det som inte säljs fryses in och blir till saft, sylt eller gelé. Jordgubbar blir till jordgubbssaft. Hallon till marmelad. Björnbär till gelé.
– Det vi inte får sålt försöker vi förädla.
Men just nu gäller det att passa på. Vädret kan snabbt vända.
– Ska man ha jordgubbar, då ska man passa på nu ett tag. Det finns risk att det blir en kort säsong.