När vi själva bestämde oss för att bygga en altan började vi med att ta in offerter från flera olika snickare. I snitt ville man ha 54 000 kronor för att bygga den 30 kvadratmeter stora altanen, vilket var ett pris som kändes alldeles för högt.
Några av byggföretagarna menade att totalkostnaden kunde bli några tusenlappar lägre om vi struntade i kvitto, det vill säga om vi betalade dem svart. Men då skulle vi inte få några som helst garantier för att jobbet skulle vara ordentligt utfört.
En snabb rekognoscering på närmaste byggvaruhus visade att nästan alla snickare gjort ett påslag på cirka 25 procent på vad materialet skulle kosta. Dessutom menade byggrådgivaren vi talade med att jobbet i sig inte var speciellt svårt att klara av. I de flesta fall hade snickarna räknat med betydligt fler arbetstimmar än vad som borde vara rimligt för en yrkesman. Om vi själva gjorde jobbet borde det bli klart på mindre än två arbetsveckor.
Så inför möjligheten att spara 40 000 skattade kronor bad vi byggvaruhuset plocka ihop det som skulle behövas för att få en stabil och inbjudande altan. Genom att genomgående gå upp en dimension i storlek på de bärande delarna försäkrade vi oss om att altanen skulle bli både stadig och stabil, även om vi själva skulle missa någonstans.
Helst bör man använda sig av tryckimpregnerat virke i klass A till alla bärande konstruktioner. När bygget påbörjades var det semester och vi lyckades bara få de tjocka stolparna i den klassen. Allt övrigt virke var i klass AB. När det gällde det virke som skulle användas i de bärande delarna strök vi dem för säkerhets skull med ett träskyddsmedel för att få en ökad motståndskraft mot röta. Själva golvet behandlades endast med vanlig träolja, helt enligt tillverkarnas föreskrifter.
Materialet plockades ihop, lastades och levererades till tomtgränsen med kranlastbil för 250 kronor. Sen var det bara att sätta spaden i jorden och gräva ur för de färdiggjutna betongplintarna.
Eftersom altanen skulle vila på en grund bestående av lerjord valde vi att låta konstruktionen vara helt fristående från huset. Därmed minskar risken för att eventuella sättningar i framtiden skadar fasaden. För att minska risken för tjälskjutning lade vi dessutom en betongplatta på en isolerande platta under varje betongplint. Runt plintarna fyllde vi sedan upp med singel och grus för att få en bra dränering.
Därefter fäste vi bärlinorna som var i dimensionen 45x195 på avsågade 95x95-stolpar. Dessa i sin tur fästes med varmgalvaniserad fransk träskruv i respektive plint. Här var det viktigt att lutningen blev den rätta. Med hjälp av ett vattenpass gick det att väga av lutningen i alla led.
När bärlinorna var på plats lade vi reglar i dimensionen 45x120 så att de bildade ett korsformat mönster. Genom att minska på det rekommenderade cc-avståndet, det vill säga avståndet mellan reglarna, fick vi en stadigare konstruktion. Alla reglar fästes med vinkeljärn som skruvades fast.
När regelverket var på plats började den riktigt roliga delen av jobbet, nämligen att lägga golvet. Tack vare att vi använde 28x95-plank i 4,80-meterslängder gick det snabbt att lägga golvet. Även om de långa längderna innebar att plankorna slagit sig var det inga problem att tvinga dem på plats. För att få rätt avstånd mellan varje golvplanka använde vi oss av skruvmejslar som sattes mellan plankorna. Totalt gick det åt 1 000 trallskruvar som drogs fast med hjälp av skruvdragare.
Av bara farten snickrade vi ihop en trappa av de överblivna reglarna, vilket gav en massiv trappa. Trappan vilar på en bädd av singel förstärkt med betongplattor. Vi valde att endast fästa trappan i altanen och inte i marken för att minska risken för att eventuella sättningar kan skada altanen.
Med golv och trappa på plats var det bara att börja på räcket kring altanen. Eftersom vi valt att låta stolparna från de yttre plintarna fortsätta en bra bit över golvhöjd hade vi ett stadigt fundament att utgå ifrån. Genom att köpa färdigsågade spjälor som fästes i en prefabricerad överliggare sparade vi mycket tid, samtidigt som resultatet blev en inbjudande altan med lite gammeldags snickarglädje. Och att vi sedan sparade 40 000 skattade kronor på ett jobb som var både roligt och lärorikt gör ju inte saken sämre.
Även om byggrådgivarens uppskattning för hur lång tid jobbet skulle ta var tilltaget i underkant höll de ekonomiska kalkylerna. Det enda som återstår är lite finputsning i form av kapning av stolparna samt montering av täckbrädor på sidorna. Men det jobbet sparar vi till en solig sommardag.