Boendet tar mindre av lönen

De senaste åren har vi blivit matade med feta tidningsrubriker om skyhöga bostadspriser och dyr el. Trots det slukar boendet inte en större andel av lönen nu än vad det gjort under de senaste 30 åren. Tvärtom. I dag går 27 procent av hushållens disponibla inkomster till boendet. Historiskt sett har det i snitt handlat om cirka 30 procent.
– Det har legat ganska konstant runt 30 procent, men är för tillfället strax under snittet. Man skulle kunna tro att folk lägger en större andel, men så är det inte. Hushållen har lånat betydligt mer, men i gengäld har räntorna varit väsentligt lägre jämfört med exempelvis början av 1990-talet, säger SEB:s privatekonom Gunilla Nyström till TT.
Köpte mer mat
Det har dock svängt en del under årens lopp när det gäller hur mycket av den totala konsumtionen som spenderas på boendet. 1980 gick 25 procent till boendet. Förra året var siffran närmare 27 procent. På 1970-talet lade Svensson omkring 20 procent av sin totala konsumtion på boendet, visar siffror som Swedbank har tagit fram för TT:s räkning.
– På 1970-talet spenderade vi mer på mat än på boende. Sedan blev det ett skifte och boendeutgifterna drog ifrån, säger Erika Pahne, Institutet för privatekonomi vid Swedbank, till TT.
Mest 1996
Toppen kom 1996 när boendet slukade 32 procent av hushållens totala konsumtion. Det året tjänade svensken i genomsnitt 17 027 kronor i månaden och Riksbankens reporänta låg initialt på 8,66 procent. Sedan började räntenivån att falla och ligger nu på 1,75 procent efter att ett tag ha varit nere på 0,25 procent. Och trots Riksbankens senaste räntehöjningar är boräntorna fortfarande lägre än genomsnittsräntan för de senaste tio åren.
– Det är en orsak till att boendet tar en mindre del av konsumtionen, trots att bopriserna har stigit, säger Erika Pahne.
Större andel för unga
Högre prisnivåer och högre skulder har alltså kompenserats av lägre räntor. Samtidigt finns det en åldersaspekt på hur mycket av lönen som går till att betala räntor, amorteringar och driftskostnader.
– En ung barnfamilj lägger en mycket större andel av pengarna på sitt boende än ett par med utflugna barn som fortfarande jobbar. Äldre har betalat ned sina lån både genom amorteringar och inflation, säger Gunilla Nyström.
Hur det ser ut på kommunal nivå är oklart. Lönerna tenderar förvisso att vara högre i storstäderna, men så är också bostadspriserna.