-- Det är naturligt för mig att hissa en varningsflagg och markera att vi har ett ovanligt lågt ränteläge, säger Heikensten.
Reporäntan som styr de rörliga räntorna ligger i dag på 2 procent. Utifrån internationella erfarenheter kan man enligt Heikensten se att ränteläget i länder med stabil ekonomi och låg inflation normalt varierar mellan 2 och 6 procent:
-- Någonstans där bör styrräntan ligga över tiden. Banker och bostadsinstitut som lånar ut pengar, och hushåll som lånar pengar, måste vara förberedda på räntelägen inom det här intervallet, säger Heikensten.
Det låga ränteläget har medfört att hushållen lånar alltmer och att priserna på bostadsmarknaderna stigit stadigt. Det finns därför de som hävdar att en bubbla är på väg att byggas upp och att Riksbanken borde höja räntan för att kyla av lånemarknaden och dämpa ökningen av tillgångspriserna.
Ännu så länge har Riksbanken mest fört resonemang om kreditexpansionen och tillgångspriserna. Någon ändring av reporäntan har detta dock inte lett till ännu.
Men detta betyder inte att man inte kan ta sådana hänsyn framöver, påpekar Heikensten:
-- Jag har de sista tio åren i internationella sammanhang argumenterat för att det kan finnas situationer då man kan behöva beakta detta i penningpolitiken. Det är inte så konstigt, för jag kommer från ett land som haft en bubbla i slutet av 80-talet som var ovanligt förfärande.
Det år som gått har för Riksbankens del bland annat präglats av diskussionen om att inflationen sedan länge legat under målet om 2 procent per år. Det har dragit ned sysselsättningen, hävdar kritikerna.
Men att inflationen ligger under målet behöver inte alltid vara ett problem, menar Heikensten:
-- Vi har en väldigt bra tillväxt så det har inte varit något bekymmer. Den låga inflationen i sig har inte heller varit något bekymmer, för den innebär bland annat att hushållen får mera pengar över.
Problemet är den svaga sysselsättningsutvecklingen som i sin tur hänger ihop med den snabba produktivitetsutvecklingen, att mycket mer kan åstadkommas med samma insats av arbetade timmar:
-- Riksbanken kan med räntan påverka den allmänna efterfrågan i ekonomin. Vad effekten av en viss efterfrågan blir på sysselsättningen, det kan vi inte påverka ett enda dugg, säger Heikensten.
Han tycker för övrigt att det ibland är för stort fokus på reporäntan. Det kan skymma andra viktiga aspekter i diskussionen om tillväxten och sysselsättningen.
Riksbanken kan med sin räntepolitik i bästa fall bara jämna ut svängningarna i efterfrågan:
-- Då blir det viktigt att diskutera hur arbetsmarknaden fungerar och hur vi ska få till stånd investeringar i Sverige för att vi långsiktigt ska kunna ha en bra tillväxt. De frågorna borde ägnas mer uppmärksamhet i debatten, säger Heikensten.