Här är det kriminalvården med huvudkontor i Norrköping och med anställda över hela landet, som får den största ökningen om skillnaderna ska jämnas ut. Kostnaden för lönejusteringen här, skulle enligt Jämos siffror,hamna på 3,6 miljoner kronor per år. Kriminalvården har själv inte räknat kostnader utan hållit sig till procentuella skillnader.
Enligt Anne-Chatrine Älgevik, personalexpert vid Kriminalvården var de skillnaderna små i de största yrkesgrupperna. Av Kriminalvårdens cirka 8 400 anställda i hela Sverige är runt 5 000 kriminalvårdare. Här har kvinnorna 98,3 procent männens löner. I gruppen frivårdsinspektörer (800 personer) har kvinnorna 99,1 procent av männens löner. I några av de mindre yrkesgrupperna är skillnaden större. Det finns också områden där det är männen som inte når upp till samma lön som kvinnorna. De flesta skillnaderna handlade om olika lön för likvärdigt arbete. Nu ska löneskillnaderna rättas till.
- Självklart kommer vi att jobba med detta, säger Anne-Chatrine Älgevik. Det ska ske i samband med ordinarie löneförhandlingar. Och de revisionsförhandlingarna kommer sannolikt på andra sidan årsskiftet.
Hon påpekar samtidigt att det inte går att ändra löner rakt av efter procentskillnaderna.
- Vi har individuell lönesättning och måste titta både individuellt, lokalt och regionalt på de grupper där skillnaderna finns. Man kan jobba med olika saker, ha olika funktion, ansvar och kompetens beroende på vilken arbetsplats man befinner sig på.
Jämo inledde för ett år sedan en granskning av 1 245 arbetsgivare med sammanlagt en miljon anställda. I en första etapp granskades 380 arbetsgivare varav 13 i Östergötland. Det är första gången som Jämo systematiskt samlat in information om utfallet av de lönekartläggningar som arbetsgivare med fler än tio anställda måste upprätta.
Av de 292 arbetsgivare vars ärenden nu är avslutade hade 129 identifierat och ska eller har rätta till osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Ytterligare 10, där granskningarna ännu inte är klara, har hittat löneskillnader. Här i länet upptäckte 8 av 13 arbetsgivare löneskillnader i samband med granskningen.
För hela riket omfattar lönejusteringarna i granskningens första etapp minst 3 300 personer. Nio av tio är kvinnor.
Drygt två tredjedelar av justeringarna som redovisas rör kvinnor och män med lika arbete. En knapp tredjedel av justeringarna rör likvärdiga arbeten. Det innebär att ett tusental personer haft lägre lön bara för att de jobbat i ett kvinnodominerat arbete eller vad som brukar betraktas som ett typiskt kvinnojobb, skriver Jämo.