Pajer innehåller vanligtvis både gluten och laktos, men det går att fixa alternativ deg och fyllning. Pajdeg görs normalt på vetemjöl, smör och en skvätt vatten. Därmed lyckas man att med endast tre ingredienser få med både gluten och laktos. Nu är laktoshalten i smör, eller margarin, inte särskilt hög och många laktosintoleranta har inga problem med att äta paj även om degen innehåller den typen av fett. Vill man ersätta smöret kan man ta kallpressad kokosolja som är helt laktosfri. Mjöl kan ersättas med mos gjort på kokade kikärter som blandas med lite bovetemjöl.
Fyllningen i matpajer består ofta av ägg, ost och grädde av någon form. Här är det laktosvarning på såväl ost som grädde. Lösningen är att använda laktosfri grädde och lagrad hårdost. Ost som lagrats minst tre månader är naturligt laktosfri medan alla färsk- och mjukostar innehåller laktos.
Fyllningen i bärpajer kan hållas laktosfri genom att man enbart använder bär eller frukter. Vill man göra en paj med någon form av kräm är man hänvisad till laktosfri grädde eller kvarg. Här använder vi laktosfri kvarg som smaksätts med äkta vanilj.
Men det finns som alltid genvägar. Fryst smördeg är, namnet till trots, helt laktosfri eftersom den görs på vegetabiliskt fett. Var uppmärksam så att du tar rätt sort, det finns nämligen färdig smördeg gjord på smör också.
Pajformar finns det i alla tänkbara former och storlekar. Traditionella pajer med lite höjd bakas i runda formar av metall med en diameter på 24 centimeter, gärna öppningsbara med löstagbar botten som förenklar hanteringen. Låga, vida pajformar med en diameter på 30 centimeter är att rekommendera när man vill baka själva kakan först och fylla på med kräm och bär efter gräddningen. Dessutom går det alldeles utmärkt att baka små minipajer i vanliga kakformar. (TT)