Bestorpsängen på cirka 20 hektar är en av dårgräsfjärilens allra viktigaste livsmiljöer över huvud taget och den främsta i Stureforstrakten. Nu går den mot en renässans även med tanke på de vilda djuren.
På 1800-talet var Bestorpsängen en halvöppen slåtteräng och under några decennier på 1900-talet fungerade den som betesmark. Därefter har naturen omvandlat den forna slåtterängen till blandskog.
- Andra världskriget blev en brytningsperiod. Då upphörde betet och sedan dess har inget gjorts här. Växtkraften har varit enorm. På bara 60 år har gran, asp och björk helt tagit över och vuxit ifatt ekarna. Jag har länge funderat på vad som bör göras. Nu är det dags för en restaurering och roligt att kunna göra den på ett genomtänkt sätt, säger greve Thure-Gabriel Bielke, som förvaltar Sturefors gods marker.
Vi möter honom tillsammans med Skogsstyrelsens biolog Magnus Wadstein. Han dokumenterade Bestorpsängen i samband med inventeringen av eklandskapet för 20 år sedan.
Då stod det klart att området var en av dårgräsfjärilens främsta livsmiljöer. Sedan dess har igenväxningen tilltagit och dårgräsfjärilen blivit alltmer trängd.
Inför restaureringen har Magnus Wadstein gjort en skötselplan för de åtgärder som Holmen Skogs entreprenörer utfört de senaste veckorna.
Kommer naturvårdshuggningen för sent för att rädda kvar dårgräsfjärilen?
- Det vet vi inte. Insatserna borde egentligen ha gjorts för länge sedan. Det vi säkert vet är att dårgräsfjärilen försvinner härifrån utan de åtgärder som nu görs. Lika öppen som Bes-torpsängen var på 1940-talet blir den inte, men vi kommer en bit på väg. Min förhoppning är att antalet dårgräs- fjärilar ska öka inom några år, säger Magnus Wadstein.
Åtgärderna går ut på att frihugga äldre ekar från gran och andra träd som tränger upp i deras kronor.
Tretton gläntor skapas för dårgräsfjärilens skull. Ett par mindre 30-åriga lövplanteringar gallras för första gången.
Den nationella Artdatabanken rekommenderar att samtliga förekomster av dårgräsfjäril i Östergötland skyddas för att säkra artens fortbestånd.
Kommer Bestorpsängen att bli natur- reservat?
- Nej, det är inte vår tanke. Vi har skött Sturefors marker sedan 1752 och har för avsikt att fortsätta med det. Men vi tar till oss ny kunskap och samarbetar med Skogsstyrelsen om gemensamma mål. Grunden för vad vi gör är familjens och mitt stora intresse för Sturefors natur och dess skötsel, säger Thure-Gabriel Bielke.
Han blev varse dårgräsfjärilens existens under 1980-talet, då den upptäcktes på Sturefors marker och forskare dök upp för att se den sällsynta fjärilen. Tommy Olsson, virkesinköpare på Holmen Skog och den som leder huggningen, har bara sett dårgräsfjärilen på bild.
- Och den är vacker! Det här är en annorlunda huggning som ställer höga krav på oss. Därför har maskinförarna fått extra utbildning och utgår från detaljerade kartor för att dårgräsfjärilens "landningsbanor" ska bli rätt utförda, säger Tommy Olsson.
Bestorpsängen är kuperad och stenig. När ekarna kommit fram i nytt ljus kan man ana de forna ängslyckorna. "Tänk vad vackert det måste ha varit här när boskapen betat mellan ekar och hassel", säger Thure-Gabriel Bielke, men ser det inte som realistiskt att åter hålla några av Sturefors 400 nötboskap som betesdjur här.
- Det finns mycket klövvilt i området, så jag hoppas att rådjur, dovhjort och älg ska klara det bete som behövs. Då och då får vi nog komplettera med huggningsinsatser. Varje generation måste ha sina ögon på detta område för att det ska förbli bra, säger han.