Enligt Ekbergs studie har de 47 000 bosniaker som fick uppehållstillstånd 1993–1994 nära nog samma sysselsättningsgrad som infödda svenskar.
Siffran ligger runt 80 procent, enligt tidskriften Ekonomisk Debatt och Dagens Nyheter.
I kärva tider
Flyktingarna från Bosnien kom i en tid med lågkonjunktur, motstånd mot invandring och partiet Ny demokrati i riksdagen.
Liksom i dag slussades flyktingarna till mindre kommuner där det fanns många lediga bostäder men färre lediga jobb.
Många sökte sig till storstäder för att hitta sysselsättning. Trots att arbetslösheten där var högre än riksgenomsnittet.
Studera mera
Därför kom det att dröja till slutet av 1990-talet innan 59 procent av männen och 45 procent av kvinnorna hade arbete.
Tio år senare, 2009, hade 70 procent av bosnierna jobb och 2013 låg sysselsättningen på 76 procent.
I Ekonomisk Debatt efterlyser Ekberg fördjupade studier av den bosnisk-svenska relativa framgångssagan som ett redskap för dagens integrationspolitik.