â Det har varit en förskrĂ€cklig vecka, Ă€nda sedan Ryssland invaderade Ukraina. Det första vi gjorde var att jag och statsministern Ă„kte till Bryssel för ett möte med Europeiska rĂ„det och sedan har vi jobbat oavbrutet med att fĂ„ fram olika typer av sanktioner mot Ryssland. Enigheten i EU har varit stor och dĂ€rför har det ocksĂ„ gĂ„tt extremt snabbt att fatta beslut, sĂ€ger Hans Dahlgren pĂ„ telefon frĂ„n Frankrike.
Hur kan ni frÄn EU:s sida pÄverka?
â Det finns flera olika sĂ€tt. Vi för en dialog med ledningen i Moskva och försöker sĂ€tta tryck pĂ„ att striderna mĂ„ste upphöra och vi har ocksĂ„ infört flera ekonomiska sanktioner. Dels har vi fryst ryska tillgĂ„ngar utomlands och beslutat att stĂ€nga av flera ryska banker frĂ„n SWIFT, vilket gör att de inte lĂ€ngre kan skicka eller ta emot pengar frĂ„n andra lĂ€nder, och flera rika ryska oligarker kommer inte Ă„t sina konton utomlands. Dessutom stöttar vi Ukraina bĂ„de ekonomiskt, politiskt och militĂ€rt.
Vad har gett bÀst effekt sÄ hÀr lÄngt?
â Vi kan se att den ryska ekonomin pĂ„verkats starkt av att inte komma Ă„t valutareserven, bland annat har ju börsen i Moskva hĂ„llit stĂ€ngt i flera dagar sĂ„ det har gett god effekt.
Hans Dahlgren har lÄng erfarenhet av utrikespolitik och har bland annat varit rÄdgivare Ät flera statsministrar, men han har aldrig varit med om nÄgot som varit i nÀrheten av den situation vi har i Ukraina i dag.
â Nej, aldrig. Ryssland har ju gĂ„tt in i bĂ„de Ungern och Tjeckoslovakien tidigare, men det hĂ€r Ă€r pĂ„ en annan nivĂ„. Det finns inte heller nĂ„gon logik med invasionen utan ansvaret ligger helt pĂ„ Moskva. Det finns inget hot mot Ryssland utan detta grundar sig helt i en gammal tanke om att Ă„terskapa nĂ„got som liknar Sovjetunionen, vilket Ă€r helt galet och hotar den europeiska sĂ€kerhetsordningen. Vi har kommit överens om att grĂ€nserna ska repsekteras och det har Ă€ven Ryssland gĂ„tt med pĂ„, sĂ€ger Hans Dahlgren.
Ăr Nato eller nĂ„got annat enskilt land beredd att gĂ„ in militĂ€rt för att stötta Ukraina?
â Nej, det verkar inte sĂ„. Risken för att konflikten förvĂ€rras och det utvecklas till ett tredje vĂ€rldskrig Ă€r för stor. Bara det att vi frĂ„n EU skickar vapen till en stridande part i ett krig Ă€r unikt i sig, det har aldrig hĂ€nt tidigare. Men det Ă€r viktigt för demokratin i Europa att vi gör allt vi kan för att stötta Ukraina.
Vad kan EU och Sverige göra ytterligare för att fÄ ett slut pÄ kriget?
â Vi kan sĂ€tta upp fler personer pĂ„ listan sĂ„ att de drabbas av sanktioner och frĂ„n svensk sida driver vi ocksĂ„ pĂ„ för att fĂ„ en enhetlig hĂ„llning om att stoppa ryskt deltagande inom idrotten. Vi föreslĂ„r ocksĂ„ ett stopp för sĂ„ kallade gyllene pass, dĂ€r rika ryssar kan köpa ett medborgarskap i ett europeiskt land. Vi vill ocksĂ„ öronmĂ€rka pengar som ska anvĂ€ndas för att bygga upp Ukraina igen och fortsĂ€tta att isolera Ryssland i olika internationella sammanhang. Vi vill ocksĂ„ att rĂ€ttegĂ„ngen om misstĂ€nkt brott mot folkrĂ€tten i samband med invasionen pĂ„skyndas.
MĂ„nga svenskar Ă€r oroliga â borde vi gĂ„ med i Nato?
â Det finns inget direkt hot mot Sverige, men visst ska vi vara vaksamma pĂ„ utvecklingen och följa det som hĂ€nder. Att i det hĂ€r lĂ€get överge den utrikespolitiska hĂ„llning vi haft i mĂ„nga Ă„r och ansluta oss till Nato vore inte nĂ„gon bra idĂ©, men vi fĂ„r se hur lĂ€get utvecklas och vad som blir bĂ€st för Sverige pĂ„ lĂ€ngre sikt, sĂ€ger Hans Dahlgren.