Det har varit en kylig morgon. Solen börjar tränga bort dimmorna och värmer. Naturguiden Malin Granlund Feldt och en grupp naturintresserade står och spanar på havsörnen bort mot Omberg.
Nu vänds blickarna nedåt istället. Dags för lite grodspaning. Först ser de inget alls, sedan dyker den första grodan upp, sedan nästa och nästa.
Konserten kommer igång. Medan grodorna kväker ändrar de även synbart färg, först under hakan och sedan ser det ut som om hela kroppen börjar skifta. Själva parningen går till så att hannen sätter sig på honan och befruktar äggen när de kommer ut.
Både vanlig groda och åkergroda har detta märkliga färgfenomen. De vi stirrar på är vanliga grodor, åkergrodan har en mer spetsig nos och en slags grävknölar vid framfötterna.
Ju varmare desto starkare blir färgändringen, och åkergrodan kräver ännu mer värme. Parningen pågår knappt en vecka, hur länge är lite beroende på väderleken.
För Malin väcker grodorna minnen.
- Det här har jag upplevt som liten när jag var här med mina föräldrar, säger hon.
Det kan vara bra att veta att grodan är fridlyst och därmed förbjuden att fånga in. Däremot är det tillåtet att ta in rommen och se den växa till sig till yngel. Ett fantastiskt förvandlingsnummer, och ett äventyr för såväl vuxna som barn.