Tonerna från psalmen En vänlig grönskas rika dräkt gnisslar fram i Tjällmo kyrka. Vid altaret står och sitter 13 spelmän framför ensträngade, avlånga lådor. Vid en första anblick ser det ut som om de ägnar sig åt att såga vedklabbar mitt itu. Men det är inte sågblad, utan fiolstråkar de för fram och tillbaka.
-- Det är enkelheten som är tjusningen med det här instrumentet, säger ordföranden Rodney Sjöberg från Trollhättan.
Han berättar att han lärde sig spela psalmodikon som liten gosse. I närheten av hans hem i Västergötland bodde en gammal torpare som ägde ett instrument. Han lärde Rodney att spela.
-- Då var jag åtta år. Två år senare byggde jag mitt första psalmodikon.
Det var prosten Johan Dillner i Östervåla som för tvåhundra år sedan gjorde den ensträngade stråkcittran känd i Sverige. Istället för traditionella noter, användes ett enkelt siffersystem för att spela.
-- Dillner ville att allmogen skulle lära sig de nya psalmerna som hade kommit. Han menade att alla klarade av att bygga ett psalmodikon och att alla som kunde räkna till tio kunde lära sig att spela.
Rodney Sjöberg är fascinerad av instrumentet. I fyrtio år har han samlat. Han har inrättat ett museum i Östervåla där han visar upp ett 60-tal psalmodikon. Hemma i bostaden har han ytterligare ett 20-tal.
-- Det är ett fantastiskt instrument. På bara en helg kan vem som helst bygga sitt eget psalmodikon och lära sig spela. Jag ivrar för att det ska leva upp igen, att det ska få en renässans, säger han.