Bönderna investerar i byggnader och satsar på förnybar energi. Sju av tio skulle rekommendera unga människor att satsa på lantbruket, trots alla svårigheter.

– Vi har alltid trott på vår verksamhet, säger Jeanette Blackert som föder upp grisar på Vistena Askegård tillsammans med Hans Blackert.

– När vi började här 1997 var dock många av våra kollegor ganska pessimistiska. Deras barn var inte intresserade av att ta över. Det känns som om det håller på att svänga. Barnen flyttar tillbaka.

Artikelbild

| Nästa generation. De här grisarna växer med 700 gram per dygn.

Själv skulle hon ALDRIG bli lantbrukare.

– Jag såg mina föräldrar som aldrig var lediga. Både jag och Hans började våra yrkesliv som tjänstemän. Men så tog vi över hans föräldragård ändå, och vi har medarbetare som gör att vi kan ta semester och vara lediga för att få tid med barnen.

Det krävs mycket kapital för att komma in i branschen genom att köpa mark, skog, hus, ekonomibyggnader och maskiner. Investeringar krävs också för den som startar i byggbranschen eller i ett verkstadsföretag, men det finns skillnader.

– På landet finns det ofta ett så kallat härlighetsvärde som knappast ger avkastning, säger Gustav Andersson på LRF Konsult. Huset är kanske från 1700-talet, hela gården ligger sjönära och därtill inte alltför långt från Linköping. Mycket kapital, men det skapar inte intäkter.

Artikelbild

| För den som kan se med nya ögon på lantbruket går det att hitta lösningar, säger Gustav Andersson på LRF Konsult.

Att köpa en stor gård för att börja leverera till de stora företagen är svårt, lönsamhet kräver stordrift. Den som vill satsa på lantbruk utan att ha tillgång till en släktgård får kanske hitta andra vägar: börja med att arrendera en gård, köpa och sälja mark och fastigheter, satsa på ett litet, nischat lantbruk.

– Kanske starta gårdsbutik, säger Gustav Andersson, hitta andra sätt att nå sina kunder. Kanske börja med lantbruket på hobbynivå, se det som en livsstil snarare än ett jobb.

Artikelbild

| Ständiga förbättringar. Utvecklingsarbetet pågår i stort och smått.

– Så är villkoren för många lantbrukare, men så är det också för entreprenörer i andra branscher. Det gäller att kunna se med nya ögon.

Enligt Lantbruksbarometern 2019, producerad av LRF Konsult, Swedbank och Sparbankerna, anser 65 procent av lantbrukarna att det är svårt att rekrytera personal.

Artikelbild

| 12 000 grisar växer årligen upp på Vistena Askegård.

Jeanette Blackert håller inte riktigt med.

– Förra året var det svårt, då erbjöd vi en heltidsjänst men till slut fick vi ingen alls. I år har vi massor med sökande, 15-20 som kan komma i fråga och till och med omkring fem som har utbildning.

Artikelbild

| Bland de yngsta på gården.

– Och i år har vi just bestämt att vi inte ska anställa någon, vi klarar sommaren ändå, säger hon och skrattar.

Hon menar att intresset för gröna näringar tycks ha ökat.

Samtidigt är kritiken mot köttindustrin större än någonsin.

– Ja, men de verkliga aktivisterna är en liten grupp. Det finns ett stort stöd för det svenska lantbruket, och husdjuren behövs i kretsloppet.

– Jag håller för övrigt med om att vi ska minska på köttätandet. Vi ska överhuvud taget inte importera från Tyskland, Polen, Danmark, Argentina – länder där antibiotikaanvändningen är jättestor och djurskyddet är mycket sämre än här.

Lönsamheten har försämrats för lantbrukarna enligt Lantbruksbarometern, och maskinvesteringarna minskar. Å andra sidan ökar byggnadsinvesteringarna och intresset för att investera i sol- och vindkraft ökar.

Sammantaget tycker Jeanette Blackert att lantbrukets framtid ser ljusare ut än på länge.

– Ja. Vi anpassar oss och utvecklas. Det gäller att hitta lösningar.