Först drog sig mikronesiska östaten Palau ur organisationen och nu protesterar Marshallöarna. Anledningen när att de små mikronesiska i PIF staterna känner sig överkörda av de större medlemmarna.
Den tändande gnistan var att de mikronesiska staterna körs över i valet av nästa generalsekreterare. Staterna anser att de enligt informella avtal som gällt i årtionden stod på tur att utse PIF:s nästa ledare, men i ett digitalt möte i torsdags valdes i stället Henry Puna till ny ledare.
Han är före detta premiärminister i Cooköarna, och den självstyrande ögruppen ligger närmare jättarna Australien och Nya Zeeland såväl geografiskt som politiskt.
Syd ser ner på norr
De mikronesiska staterna – Palau, Marshallöarna, Kiribati, Nauru och Mikronesiska federationen – ska nu på måndag hålla ett möte där de ska diskutera vad som beskrivs som en stor spricka mellan Stillahavsländerna.
– Vi måste se över vårt förhållande med PIF. De har ignorerat vårt "gentlemen's agreement" och det var droppen, säger Marshallöarnas utrikesminister Casten Nemra och får medhåll av David Panuelo, president i Mikronesiska federationen.
– Det vi ser är att de södra Stillahavsländerna ser ner på de norra länderna och det tycker vi är djupt olyckligt. Det är en stor anledning till sprickan, säger han.
Öppnar för Kina
I Marshallöarna har situationen orsakat en inhemsk politisk strid, där oppositionen vill följa Palaus exempel och lämna PIL medan regeringen än så länge vill stanna kvar.
– Vi borde inte dra oss ur, men vi ska göra en översyn över vårt medlemskap, säger utrikesminister Casten Nemra.
Om PIL splittras kan det öppna för Kina, som under en längre tid har blickat mot den strategiskt belägna regionen och försöker öka sitt inflytande där.