MilitÀrer som kritiserar "galen" kanal grips

En rad toppmilitÀrer som undertecknat ett kontroversiellt upprop ska gripas, meddelar turkiska myndigheter. BrÄket ses som den största kraftmÀtningen med president Erdogan sedan kuppförsöket 2016. Det handlar om Kanal Istanbul, ett projekt till och med presidenten sjÀlv kallat galet.

De kontroversiella kanalplanerna Àr ett av Turkiets största infrastrukturprojekt genom tiderna. Arkivbild frÄn en demonstration mot planerna förra Äret.

De kontroversiella kanalplanerna Àr ett av Turkiets största infrastrukturprojekt genom tiderna. Arkivbild frÄn en demonstration mot planerna förra Äret.

Foto: Lefteris Pitarakis/AP/TT

Brott & Straff2021-04-05 08:11

Över 100 tidigare amiraler stĂ€llde sig i helgen bakom ett öppet brev, dĂ€r ett gigantiskt kanalbygge som planeras vĂ€ster om Istanbul ifrĂ„gasĂ€tts. Regeringen ser brevet som militĂ€r inblandning i civila frĂ„gor, och beskriver undertecknarna som potentiella kuppmakare.

En brottsutredning inleddes i söndags, och pÄ mÄndagen meddelar Äklagarmyndigheten att de exmilitÀrer, minst tio, som anses vara drivande bakom brevet ska gripas.

Löser flaskhals

De anklagas enligt mediebolaget NTV för "anvÀndande av makt och vÄld för att störta samhÀllsordningen". Bedömare kallar enligt nyhetsbyrÄn AFP brÄket för den vÀrsta tvisten mellan Erdogan och militÀren sedan kuppförsöket i Turkiet 2016.

Kanal Istanbul utmÄlas av föresprÄkarna som Turkiets motsvarighet till Panama- eller Suezkanalen. Den ska lösa en flaskhals för handeln, genom att komplettera den överbelastade Bosporen med en ny stor sjörutt för transporter frÄn Svarta havet till Marmarasjön och vidare ut pÄ vÀrldshaven.

Kanalen skulle göra den yttersta delen av Östra Thrakien, dĂ€r den europeiska delen av Istanbul ligger, till en ö. Bygget Ă€r budgeterat till motsvarande runt 100 miljarder kronor, och skulle samordnas med ambitiösa motorvĂ€gar och linjer för höghastighetstĂ„g.

Galna planer

Redan nÀr det började talas om det gigantiska projektet pÄ 00-talet kallade turkiska medier planerna för galna. Recep Tayyip Erdogan, som dÄ var premiÀrminister, valde att tolka det positivt, och beskrev det som just en galet stor satsning nÀr han offentliggjorde planerna 2011.

InvÀndningarna Àr dels att Turkiet inte har rÄd, dels att miljökonsekvenserna skulle bli stora och oförutsÀgbara. Bland annat skulle sjöar som stÄr för mycket av vattenförsörjningen för storstadsomrÄdets 15 miljoner invÄnare försvinna.

Men amiralerna siktar mest in sig pÄ ett annat argument; Montreaux-konventionen. Denna internationella uppgörelse frÄn 1936 reglerar sjötrafiken i Bosporen, och innebÀr i korthet att civila fartyg har fri passage medan militÀr trafik Àr begrÀnsad.

Oroande debatt

FrĂ„gan Ă€r om Montreaux-konventionen skulle gĂ€lla Ă€ven Kanal Istanbul. Om inte skulle Turkiets regering kunna tjĂ€na stora pengar pĂ„ avgifter, som Panama och Egypten gör med Panama- respektive Suezkanalen. Det skulle ocksĂ„ ge bĂ„de Turkiets och andra lĂ€nders marinstridskrafter helt nya möjligheter – vilket kan stĂ€lla maktbalansen i regionen pĂ„ Ă€nda och redan har fĂ„tt Ryssland att reagera starkt.

Montreaux-konventionen Àr "bÀsta skyddet för turkiska intressen", heter det i brevet, och att överhuvudtaget öppna frÄgan om dess giltighet för debatt Àr "oroande".

"Vi tycker att man ska avstÄ frÄn alla typer av retorik och handlingar som kan innebÀra ifrÄgasÀttande av Montreaux-konventionen", stÄr det i brevet.

Tvisten kommer olÀmpligt för Erdogan, som pÄ tisdagen tar emot EU:s ledare Ursula von der Leyen och Charles Michel i Ankara i hopp om att lappa ihop relationen till Europa.

Fakta: Recep Tayyip Erdogan

Recep Tayyip Erdogan Àr 67 Är gammal. Han har de senaste decennierna dominerat turkisk politik och styrt med allt hÄrdare hand.

Det politiska genombrottet kom 1994 nÀr han valdes till borgmÀstare i Istanbul för det islamistiska VÀlfÀrdspartiet. Tre Är senare dömdes han dock till tio mÄnaders fÀngelse för uppvigling, efter att ha lÀst upp en religiös dikt. 1998 förbjöds dessutom partiet.

2001 grundade Erdogan i stÀllet det konservativt islamistiska RÀttvise- och utvecklingspartiet, AKP. Via den plattformen blev Erdogan premiÀrminister 2003.

I augusti 2014 övergick han till presidentposten, efter att ha fÄtt nÀstan 52 procent av rösterna redan i den första omgÄngen av presidentvalet. En författningsÀndring 2017 har sedan dess stÀrkt presidentposten ytterligare och gjort honom till bÄde stats- och regeringschef.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!