För tre Är sedan dömdes fem unga svenska mÀn för ett dubbelmord i Danmark.
Straffen fördubblades pÄ grund av deras kopplingar till kriminella nÀtverk, i enlighet med landets "bandeparagraf".
HÀndelsen har inte sÀllan anvÀnts som ett slagtrÀ i den politiska debatten, dÀr bland annat Ulf Kristersson har uttalat att han vill införa "danska straff för svenska brott".
Riktade vÀlfÀrdssatsningar
Enligt David Sausdal, som har forskat om danskt gÀngvÄld över landsgrÀnser, kan lÄnga fÀngelsestraff för nyckelpersoner i kriminella nÀtverk ha en avkylande effekt och skapa en trygghet för invÄnarna.
Samtidigt menar han att Danmarks förebyggande ÄtgÀrder ofta glöms bort i den svenska debatten.
â I Danmark har man arbetat pĂ„ ett mer strukturellt sĂ€tt. Det finns ett helhetsgrepp pĂ„ nationell nivĂ„ dĂ€r man arbetar jĂ€ttemycket med riktade vĂ€lfĂ€rdssatsningar mot olika typer av utanförskap, sĂ€ger han och nĂ€mner nĂ„gra exempel:
ââDet gĂ€ller allt frĂ„n fattigdom till bostadspolitiken, hĂ€lsa, kriminalitet och integration dĂ€r man gĂ„r in med massa miljoner kronor. Det finns ocksĂ„ lokala kontor ute i kommunerna dĂ€r det finns representanter frĂ„n polis och socialarbetare.
Liberaliserad vÀlfÀrd
Utredningar visar ocksÄ att arbetet har haft en positiv effekt, enligt David Sausdal.
ââDet har gjorts olika utredningar som visar att ungdomsbrottsligheten har gĂ„tt ner. Personer som bor i de utsatta omrĂ„dena kĂ€nner sig ocksĂ„ mer trygga nu Ă€n vad de gjorde för fem Ă„r sedan.
Det helhetsgreppet menar David Sausdal att Sverige saknar.
â Arbetet sker pĂ„ tvĂ€rs av organisationer och det offentliga. Det finns inte i Sverige pĂ„ samma sĂ€tt, varken resursmĂ€ssigt eller organisatoriskt, sĂ€ger han.
ââDessutom har Sverige liberaliserat mycket av vĂ€lfĂ€rden och har inte lĂ€ngre det hĂ€r klassiska vĂ€lfĂ€rdssystemet som finns i Danmark. DĂ€rför tycker jag att det Ă€r fascinerande att man i Sverige Ă€r sĂ„ upptagen att fokusera sĂ„ mycket pĂ„ de repressiva Ă„tgĂ€rderna.