Dansk gÀngforskare: Sverige glömmer viktig ÄtgÀrd

"Danska straff för svenska brott" – statsminister Ulf Kristersson och Tidöpartierna sneglar gĂ€rna mot Danmark för inspiration om hĂ„rdare tag mot gĂ€ngen. Kriminologen David Sausdal tycker att de ocksĂ„ borde studera Danmarks förebyggande Ă„tgĂ€rder – om Sverige ska lyckas bryta utvecklingen.
–Danmark ligger lĂ„ngt före, sĂ€ger han.

Sedan 1970-talet rÄder det ingen sekretess mellan mellan polis, skola och socialtjÀnst i Danmark. Arkivbild.

Sedan 1970-talet rÄder det ingen sekretess mellan mellan polis, skola och socialtjÀnst i Danmark. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Danmark2023-10-21 14:07

För tre Är sedan dömdes fem unga svenska mÀn för ett dubbelmord i Danmark.

Straffen fördubblades pÄ grund av deras kopplingar till kriminella nÀtverk, i enlighet med landets "bandeparagraf".

HÀndelsen har inte sÀllan anvÀnts som ett slagtrÀ i den politiska debatten, dÀr bland annat Ulf Kristersson har uttalat att han vill införa "danska straff för svenska brott".

Riktade vÀlfÀrdssatsningar

Enligt David Sausdal, som har forskat om danskt gÀngvÄld över landsgrÀnser, kan lÄnga fÀngelsestraff för nyckelpersoner i kriminella nÀtverk ha en avkylande effekt och skapa en trygghet för invÄnarna.

Samtidigt menar han att Danmarks förebyggande ÄtgÀrder ofta glöms bort i den svenska debatten.

— I Danmark har man arbetat pĂ„ ett mer strukturellt sĂ€tt. Det finns ett helhetsgrepp pĂ„ nationell nivĂ„ dĂ€r man arbetar jĂ€ttemycket med riktade vĂ€lfĂ€rdssatsningar mot olika typer av utanförskap, sĂ€ger han och nĂ€mner nĂ„gra exempel:

– Det gĂ€ller allt frĂ„n fattigdom till bostadspolitiken, hĂ€lsa, kriminalitet och integration dĂ€r man gĂ„r in med massa miljoner kronor. Det finns ocksĂ„ lokala kontor ute i kommunerna dĂ€r det finns representanter frĂ„n polis och socialarbetare.

Liberaliserad vÀlfÀrd

Utredningar visar ocksÄ att arbetet har haft en positiv effekt, enligt David Sausdal.

– Det har gjorts olika utredningar som visar att ungdomsbrottsligheten har gĂ„tt ner. Personer som bor i de utsatta omrĂ„dena kĂ€nner sig ocksĂ„ mer trygga nu Ă€n vad de gjorde för fem Ă„r sedan.

Det helhetsgreppet menar David Sausdal att Sverige saknar.

— Arbetet sker pĂ„ tvĂ€rs av organisationer och det offentliga. Det finns inte i Sverige pĂ„ samma sĂ€tt, varken resursmĂ€ssigt eller organisatoriskt, sĂ€ger han.

– Dessutom har Sverige liberaliserat mycket av vĂ€lfĂ€rden och har inte lĂ€ngre det hĂ€r klassiska vĂ€lfĂ€rdssystemet som finns i Danmark. DĂ€rför tycker jag att det Ă€r fascinerande att man i Sverige Ă€r sĂ„ upptagen att fokusera sĂ„ mycket pĂ„ de repressiva Ă„tgĂ€rderna.

Fakta: Förebyggande insatser i Danmark

1975 inledde Danmark ett systematiskt samverkansarbete mellan polis, skola och socialtjÀnst (SSP-samarbetet), för att förbÀttra insatserna riktade mot utsatta unga i landets kommuner. Samtidigt infördes en ny lag som gjorde det möjligt för polis, skola och socialtjÀnst att dela tidigare sekretessbelagd information med varandra.

2007 trÀdde en kommun- och polisreform i kraft, som innebar att samtliga kommuner inrÀttade ett lokalt rÄd med representanter frÄn kommun, skola och socialtjÀnst i syfte att samordna insatser mot kriminalitet.

Den första ”bandepakken” i Danmark infördes 2009 och innehöll en rad straffskĂ€rpningar för gĂ€ngkriminalitet, men ocksĂ„ satsningar pĂ„ förebyggande insatser i kommunerna.

Den andra och tredje ”bandepakken” infördes 2013 respektive 2017 och hade bland annat fokus pĂ„ att bryta nyrekryteringen genom landets nationella exit-program. 2017 infördes ”ungdomskriminalitetsnĂ€mnden”, som tar upp fall dĂ€r unga (10-17 Ă„r) misstĂ€nks för brott.

Enligt danska justitiedepartementet har nÀmnden haft en positiv brottsförebyggande effekt, men bland andra RÀdda Barnen har riktat kritik mot vad man menar Àr en rÀttegÄngsliknande process dÀr barn saknar de rÀttigheter som brottsanklagade vanligtvis har.

KÀlla: Danmarks brottsförebyggande rÄd, danska justitiedepartementet, Danmarks domstolar, danska RÀdda Barnen

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!