I Sverige bor ungefĂ€r 110 000 röstberĂ€ttigade finlĂ€ndare, men fĂ„ av dem brukar rösta i finlĂ€ndska val. NĂ€r Pekka Haavisto för tredje gĂ„ngen stĂ€ller upp i presidentvalet Ă€r de Ă€ndĂ„ en viktig vĂ€ljargrupp. Som utrikesminister har han hĂ„llit ett öga pĂ„ Sverige, Ă€ven pĂ„ mindre förvĂ€ntade frĂ„gor â som gĂ€ngkriminaliteten.
ââNĂ„gra av grupperingarna arbetar internationellt, inklusive över den finsk-svenska grĂ€nsen, pĂ„pekar han för TT under ett besök i Stockholm.
NÀr rapparen Einår mördades samlade Haavisto i sin roll som utrikesminister artister och personer som arbetar i utsatta omrÄden för att diskutera om nÄgot liknande skulle kunna ske i Finland.
ââSituationen har kanske inte varit sĂ„ allvarlig Ă€n, men vi sĂ„g strömningar som skulle kunna leda till att kriminella gĂ€ng bildas. Jag tycker att vi borde vara mycket mer uppmĂ€rksamma pĂ„ den hĂ€r frĂ„gan och lĂ€ra oss av Sverige.
Drev Natobeslut
Sverige Àr viktigt, men det Àr Finlands granne i öst som krÀver mest uppmÀrksamhet. Nyligen fattade Finland det ovanliga beslutet att stÀnga grÀnsen mot Ryssland. Pekka Haavisto var utrikesminister under nÄgra exceptionellt hÀndelserika Är, och med om att driva igenom det finlÀndska Natomedlemskapet. Att Ryssland pÄ nÄgot sÀtt skulle markera sitt missnöje kom inte som en överraskning.
ââVi förvĂ€ntade oss det hĂ€r redan vĂ„ren 2022 nĂ€r vi uttalade vĂ„rt stöd för Ukraina och lĂ€mnade in vĂ„r Natoansökan, sĂ€ger han.
ââVi hade bred majoritet för att stĂ€nga grĂ€nsen. Sett till de ryska reaktionerna tror vi att det hĂ€r organiserats av Ryssland och kan enkelt stoppas av Ryssland. NĂ€r vi gick med i Nato sade vi att vi vill bevara lugnet vid den finsk-ryska grĂ€nsen sĂ„ lĂ€nge det Ă€r upp till oss. Det Ă€r fortfarande vĂ„r stĂ„ndpunkt.
Frustrerad över blÄgul process
Att Sverige fortfarande stĂ„r utanför Nato Ă€r en kĂ€lla till frustration i Finland, berĂ€ttar han. Det har allvarliga konsekvenser för sĂ€kerheten i Ăstersjön. Nordisk sĂ€kerhet och samarbete finns bland hans hjĂ€rtefrĂ„gor.
ââJag mĂ„ste ofta pĂ„minna om hur lĂ„ng kust mot Ăstersjön Sverige har, hur sĂ„rbart Gotland Ă€r, den ryska flygkrĂ€nkningen mot Stockholm för nĂ„gra Ă„r sedan. Sverige Ă€r inte bara bakom oss utan ocksĂ„ vid frontlinjen för sĂ€kerheten i Ăstersjön.
Att sÀkerhetsfrÄgorna blivit viktigare ser han som den stora skillnaden nÀr han nu för tredje gÄngen kandiderar i presidentvalet. Första gÄngen 2012 var det en större personkult kring honom, med bland annat en "flashmob" pÄ centralstationen i Helsingfors till stöd. Den hÀr gÄngen kan han luta sig mot erfarenheterna som utrikesminister.
ââNĂ€r jag trĂ€ffar vĂ€ljare Ă€r sĂ€kerhetsfrĂ„gorna nĂ„got de ser vĂ€ldigt allvarligt pĂ„. Jag var ju utrikesministern som ansvarade för att ta Finland till Nato och tror att det Ă€r bra att nĂ„gon som varit involverad i den processen stĂ€ller upp.
ââDet Ă€r förstĂ„s hĂ„rd konkurrens. Det har sagts att vi nog aldrig tidigare har haft sĂ„ mĂ„nga kandidater med sĂ„ tung förankring i utrikespolitiken.
Bygger broar
Haavisto kandiderar inte för sitt parti De Gröna utan för en valmansförening, vilket innebÀr att det krÀvs 20 000 namnunderskrifter till stöd för kandidaturen. Vid sidan av sÀkerhetsfrÄgorna vill han fokusera pÄ att ena landet i en tid av splittring och polarisering och dÄ hjÀlper det att inte vara bunden till ett parti.
ââDet Ă€r mĂ„nga mĂ€nniskor som stöttar mig men samtidigt sĂ€ger att de inte skulle rösta pĂ„ De Gröna. Jag har rykte om mig att vara nĂ„gon som systematiskt mött politiker och grupper frĂ„n alla partier och alltid försökt bygga broar.
Finlands presidentval Àger rum den 28 januari 2024, med en andra omgÄng den 11 februari om ingen kandidat fÄr fler Àn hÀlften av rösterna i första rundan. Utöver Pekka Haavisto konkurrerar framför allt tidigare stats- och finansministern Alexander Stubb om att eftertrÀda sittande statschefen Sauli Niinistö, som suttit tvÄ mandatperioder och dÀrmed inte fÄr stÀlla upp för omval.