FN:s rÄd för mÀnskliga rÀttigheter har funnits sedan 2006. RÄdet har lÀnge kritiserats som ett FN-organ med stora trovÀrdighetsproblem dÄ en stor andel av medlemmarna anklagats för att sjÀlva systematiskt krÀnka mÀnskliga rÀttigheter.
De 47 medlemmarna sitter i treĂ„rsperioder. NĂ€r Kina, Ryssland, Saudiarabien och Kuba â som alla har kritiserats skarpt av mĂ€nniskorĂ€ttsorganisationer â 2013 valdes in samtidigt var det mĂ„nga som protesterade.
Ryssland uteslöts ur rĂ„det i april förra Ă„ret. Men Kina och Kuba finns alltjĂ€mt bland de invalda â tillsammans med lĂ€nder som exempelvis Förenade arabemiraten, Qatar, Somalia, Eritrea och Uzbekistan.
Nya för i Är Àr exempelvis Sudan, Kirgizistan, Vietnam och Algeriet.
Stor andel ofria
Tankesmedjan Freedom House, som bedömer vÀrldens lÀnder efter graden av medborgerliga och politiska fri- och rÀttigheter, rankar nu 70 procent av lÀnderna i rÄdet som ofria i nÄgon mening. 30 procent anses helt ofria.
Det hÀr speglar demokratins allmÀnna tillbakagÄng i vÀrlden, enligt PÄl Wrange, professor i folkrÀtt vid Stockholms universitet.
Men frÄgan Àr hur giltig rÄdets kritik blir nÀr den kommer frÄn stater med stora demokratiska brister, som i vissa fall begÄr grova övergrepp mot sina egna medborgare.
ââNĂ€r rĂ„det ger kritik Ă€r det sĂ€llan det saknas fog för den kritiken. Problemet Ă€r snarare rĂ„dets tystnad i mĂ„nga fall, sĂ€ger PĂ„l Wrange.
ââAv de som inte sköter sig Ă€r det mĂ„nga som undgĂ„r kritik av politiska skĂ€l.
Ett sÄdant land Àr Kina, sÀger han.
ââKina har gjort sig nĂ€stan immunt genom kraftfull diplomati.
Sverige har fÄtt kritik
Sverige sökte en plats i rĂ„det 2013â2015 men valdes inte in. DĂ€remot har Sverige vid flera tillfĂ€llen fĂ„tt kritik.
I november kritiserade rÄdets expertpanel Sveriges arbete mot systematisk rasism vid brottsbekÀmpning. Bristen pÄ förtroende mellan polis och minoritetsgrupper uppgavs vara "ett av de största problem man mött".
Ăven arbetet med samers rĂ€ttigheter har fĂ„tt anmĂ€rkningar. Och 2015 fick Sveriges narkotikapolitik hĂ„rd kritik för att sprutbyten och andra vĂ„rdinsatser för droganvĂ€ndare var begrĂ€nsade.
Annelie Börjesson, ordförande för svenska FN-förbundet, anser att kritiken Àr relevant. Samtidigt konstaterar hon att rÄdets slutsatser ofta brister i balans.
ââJag var med 2020 nĂ€r Sverige granskades förra gĂ„ngen och Sverige fick lĂ„ngt fler rekommendationer Ă€n vad mĂ„nga andra lĂ€nder, som Ă€r kĂ€nda för att inte vara speciellt goda företrĂ€dare pĂ„ MR-omrĂ„det, fick.
ââEnorma problem och övergrepp i vissa kulturer och kontexter förbises medan vi granskas hĂ„rdare och fĂ„r kritik för jĂ€mförelsevis mindre problem.
Inte bara de "duktiga"
Hon anser ÀndÄ att rÄdet har relevans.
ââDet Ă€r ett forum som vĂ€rldens lĂ€nder ansett sig behöva. MR-rĂ„det fyller en viktig funktion trots allt, exempelvis genom den funktion som innebĂ€r att alla lĂ€nder granskas rutinmĂ€ssigt under en fyraĂ„rsperiod, sĂ€ger Annelie Börjesson.
PÄl Wrange framhÄller att lÀnder som kan tÀnkas bli utsatta för kritik ofta lÀgger ner stor möda pÄ att fÄ en plats. à andra sidan hade det inte heller varit bra om rÄdet enbart bestod av "de duktiga i klassen", sÀger han.
ââDet skulle bli en kraftig överrepresentation av vĂ€ststater och andra lĂ€nder skulle kanske ta mindre allvarligt pĂ„ vad rĂ„det sĂ€ger nĂ€r kritiken i huvudsak kommer frĂ„n stater som Ă€r annorlunda Ă€n ens egen stat.