Khameneis närmaste dödas en efter en

En efter en dödar Israel högt uppsatta militärchefer i Iran. Den 86-årige högste ledaren Ali Khamenei har allt färre rådgivare kvar. Hoten hänger tungt över ayatollan. Vad händer om Irans andlige ledare dödas?

Den iranske storayatollans son, Mojtaba Khamenei, har gjort allt fler offentliga framträdanden på senare år. Här på bild från "Qudsdagen" i Teheran 2019.

Den iranske storayatollans son, Mojtaba Khamenei, har gjort allt fler offentliga framträdanden på senare år. Här på bild från "Qudsdagen" i Teheran 2019.

Foto: Vahid Salemi/AP/TT

Iran2025-06-19 16:41

Revolutionsgardets ledare Hossein Salami, spionchefen Mohammad Kazemi, flygvapnets chef Amir Ali Hajizadeh och två krigstida stabschefer, Gholamali Rashid och Ali Shadmani.

Stora delar av den inre cirkel som Ali Khamenei uppges förlita sig på för regelbunden rådgivning har utplånats i israeliska attacker.

Själv rapporteras den andlige ledaren gömma sig i en bunker i nordöstra Teheran – dock förgäves enligt USA:s president: ”Han är ett lätt mål” skriver Donald Trump på sociala medier, men försäkrar samtidigt om att man inte kommer att döda honom, ”åtminstone inte nu”.

Med sonen?

Även om Khamenei skulle dödas, vilket Israels premiärminister Benjamin Netanyahu inte utesluter enligt flera medier, så innebär det inte nödvändigtvis ett omedelbart slut på Irans islamiska republik.

Det iranska styret har byggt upp en stark apparat för att bibehålla makten, även vid tillfällen som dessa. Statsskicket är skickligt utformat av Khameneis företrädare Ruhollah Khomeini, och går ut på att ett expertråd kan ersätta den andlige ledaren efter att denne dött. Och än så länge har de 88 medlemmarna i det rådet inte varit föremål för israeliska attacker.

Enligt oppositionella iranska medier är ayatollans son Mojtaba Khamenei på samma gömställe som sin far. Mojtaba anses vara den som ledarskapet förbereder på att över makten efter fadern. De senaste åren har Mojtaba Khamenei börjar kallas ayatolla i statliga iranska medier och han har gjort allt fler offentliga framträdanden.

Men kritiken mot ärvd makt var en stor faktor bakom revolutionen 1979 som införde det islamistiska styret. Och mycket tyder på att befolkningens vrede är en av de största farorna för regimen nu, vid sidan av Israels attacker.

Vill skapa oro internt

Detta vet både Israels och Irans styre om.

Sedan konflikten med Israel eskalerat har allt hårdare repressionsåtgärder vidtagits mot iranierna. Flera som uttryckt sig kritiskt mot befolkningen har gripits och internet har stängts ned flera gånger.

Den amerikanska tankesmedjan CTP-ISW skriver att Israels anfall troligtvis riktar sig mot infrastruktur med syfte att skapa en energikris och elda på befolkningens missnöje mot regimen. I en intervju med Londonbaserade Iran International riktar sig Benjamin Netanyahu mot de regimkritiska iranierna.

– Frihetens stund är nära. Det händer nu, säger den israeliske premiärministern – samtidigt som de israeliska bombardemangen dödat hundratals civila i Teheran.

Fakta: All makt utgår från ayatollan

Makten i Iran utgår från den högste ledaren, som ses som en ställföreträdare för den tolfte imamen som enligt shiitisk islam försvann på 800-talet och väntas återvända en dag.

Den högste ledaren väljs av det så kallade expertrådet, som formellt också kan avsätta honom. Expertrådet består av drygt 80 skriftlärda som utses i allmänna val vart åttonde år – men alla kandidater måste först godkännas av det så kallade väktarrådet, av vilka sex av tolv ledamöter utses av den högste ledaren själv.

Resten av väktarrådet tillsätts av Irans högsta åklagare (som högste ledaren väljer) och godkänns sedan av parlamentet. Men alla som kandiderar till parlamentet och presidentposten måste godkännas av väktarrådet.

Den högste ledaren är överbefälhavare och tillsätter alla ledande poster inom rättsväsendet, statliga medier och det så kallade medlarrådet, som ska medla i tvister mellan parlamentet och väktarrådet. Han har också vetorätt över alla viktiga beslut som fattas i landet.

Systemet är världsunikt och sticker särskilt ut inom shiitisk islam, där den historiska uppfattningen varit att religion och politik ska hållas åtskilda.

Källa: UI, Uppsala universitet

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om