Rangliga öppna bÄtar överlastade med desperata mÀnniskor. Bilderna frÄn italienska Lampedusa lÀmnar fÄ oberörda. Under en enda dag förra veckan anlÀnde 6 800 mÀnniskor, fler Àn öns invÄnare.
Varför Àr migranttrycket sÄ stort just nu? Och vilka beger sig ut pÄ den farliga resan över Medelhavet? TT har fört frÄgorna vidare till experter.
.
Varför anlöper sÄ mÄnga migranter till just Lampedusa?
ââEtt viktigt skĂ€l Ă€r att Tunisien tagit över frĂ„n Libyen som det stora avreselandet. Lampedusa ligger geografiskt nĂ€rmare Tunisien, dĂ€rför gĂ„r bĂ„tarna dit, sĂ€ger Flavio Di Giacomo, talesperson för MedelhavsfrĂ„gor vid FN:s migrationsorganisation IOM.
ââAtt det Ă€r mĂ„nga just nu beror pĂ„ att stormen Daniel tvingade smugglare i Sfax att pausa resorna. Det skapade en flaskhals, nĂ€r vĂ€dret blev fint igen skickades över 100 bĂ„tar i vĂ€g.
I nulÀget pÄgÄr dock ingen jÀttelik migrations- och flyktingkris som 2015-16, understryker Di Giacomo. Men det Àr en svÄrhanterad kris för Lampedusa, som Àr en liten ö.
.
Varför lÀmnar sÄ mÄnga Tunisien nu?
ââEnkelt uttryckt: rasism. Migranter frĂ„n lĂ€nder som Mali, Burkina Faso och Guinea, som bott i Tunisien i flera Ă„r, utsĂ€tts för rasistiskt motiverade attacker. I den ekonomiska kris som rĂ„der anklagar president KaĂŻs SaĂŻed migranter för att vara en belastning, nĂ„got som slĂ„r mot landets arabiska identitet, sĂ€ger Di Giacomo och lĂ€gger till att straffriheten för dĂ„d mot svarta Ă€r utbredd.
Ăven MĂ„ns Molander vid Human Rights Watch sĂ€ger att svarta migranter vittnar om ökad misshandel och tortyr.
ââ90 procent av dem vi intervjuat i en rapport hade upplevt nĂ„gon form av övergrepp. Det skapar en rĂ€dsla som bidrar till att mĂ„nga vĂ€ljer att lĂ€mna landet.
EU knöt i somras ett avtal med Tunisien om ekonomiskt stöd i utbyte mot ÄtgÀrder mot migrantströmmarna. Detta trots att Tunis kritiserats för sitt agerande mot migranter, bland annat en uppmÀrksammad hÀndelse i juli dÄ hundratals dumpades i ökenomrÄden vilket resulterade i att mÄnga dog.
ââDet Ă€r tydligt att Tunisien inte Ă€r ett sĂ€kert tredje land, sĂ€ger Molander.
.
VarifrÄn kommer migranterna?
ââDet Ă€r blandat. Vissa har flytt krig och konflikter i lĂ€nder som Sudan, Mali och Etiopien. Men det finns ocksĂ„ personer som enbart söker en bĂ€ttre framtid, jobb och utbildning. Ganska mĂ„nga Ă€r tunisier som lĂ€mnar sitt krisande land, en ovanligt stor andel Ă€r familjer med kvinnor och barn, berĂ€ttar Molander.
Flavio Di Giacomo talar om tre flöden: Dels unga mÀn och kvinnor som i Äratal bott och jobbat i Tunisien, bland annat frÄn Elfenbenskusten och Guinea som har avtal om visumfrihet med Tunis. Det andra flödet utgörs av migranter frÄn Libyen, som vill undvika den tvÄ dagar lÄnga bÄtresan dÀrifrÄn och tar sig över grÀnsen.
ââDen tredje gruppen Ă€r tunisier. Vi ser ett ökat antal familjer, mĂ„nga av dem med barn i behov av vĂ„rd de inte kan fĂ„ hemma.
.
Hur tar de sig över havet? Anlitar alla smugglare?
ââDe flesta gör det, smugglarna tjĂ€nare mellan 500 och 700 dollar per person. Men Ă€ven smugglarna diskriminerar. Svarta migranter sĂ€tts pĂ„ dĂ„ligt svetsade bĂ„tar av jĂ€rn som lĂ€tt gĂ„r i bitar. Tunisier dĂ€remot fĂ„r Ă„ka i sĂ€krare trĂ€bĂ„tar, berĂ€ttar Di Giacomo.
.
Hur kan situationen förbÀttras?
ââDels mĂ„ste migranter rĂ€ddas innan de kommer till Lampedusa, sĂ„ trycket pĂ„ ön lĂ€ttar. Och dels mĂ„ste levnadsförhĂ„llande i ursprungslĂ€nderna förbĂ€ttras, sĂ€ger Di Giacomo.