Rasism driver pÄ migrantvÄg mot Italien

Övergrepp, rasistisk retorik och dumpningar i öknen. Det hĂ„rda klimatet för svarta migrantarbetare i Tunisien och Libyen Ă€r den frĂ€msta "push-faktorn" bakom migrantvĂ„gen mot Lampedusa.
–Tunisien Ă€r inte ett sĂ€kert tredje land, konstaterar MĂ„ns Molander, nordisk chef för Human Rights Watch.

Migranter som anlÀnt till den syditalienska ön Lampedusa, fotograferade i fredags.

Migranter som anlÀnt till den syditalienska ön Lampedusa, fotograferade i fredags.

Foto: Cecilia Fabiano/AP/TT

Italien2023-09-19 05:31

Rangliga öppna bĂ„tar överlastade med desperata mĂ€nniskor. Bilderna frĂ„n italienska Lampedusa lĂ€mnar fĂ„ oberörda. Under en enda dag förra veckan anlĂ€nde 6 800 mĂ€nniskor, fler Ă€n öns invĂ„nare.

Varför Àr migranttrycket sÄ stort just nu? Och vilka beger sig ut pÄ den farliga resan över Medelhavet? TT har fört frÄgorna vidare till experter.

.

Varför anlöper sÄ mÄnga migranter till just Lampedusa?

– Ett viktigt skĂ€l Ă€r att Tunisien tagit över frĂ„n Libyen som det stora avreselandet. Lampedusa ligger geografiskt nĂ€rmare Tunisien, dĂ€rför gĂ„r bĂ„tarna dit, sĂ€ger Flavio Di Giacomo, talesperson för MedelhavsfrĂ„gor vid FN:s migrationsorganisation IOM.

– Att det Ă€r mĂ„nga just nu beror pĂ„ att stormen Daniel tvingade smugglare i Sfax att pausa resorna. Det skapade en flaskhals, nĂ€r vĂ€dret blev fint igen skickades över 100 bĂ„tar i vĂ€g.

I nulÀget pÄgÄr dock ingen jÀttelik migrations- och flyktingkris som 2015-16, understryker Di Giacomo. Men det Àr en svÄrhanterad kris för Lampedusa, som Àr en liten ö.

.

Varför lÀmnar sÄ mÄnga Tunisien nu?

– Enkelt uttryckt: rasism. Migranter frĂ„n lĂ€nder som Mali, Burkina Faso och Guinea, som bott i Tunisien i flera Ă„r, utsĂ€tts för rasistiskt motiverade attacker. I den ekonomiska kris som rĂ„der anklagar president KaĂŻs SaĂŻed migranter för att vara en belastning, nĂ„got som slĂ„r mot landets arabiska identitet, sĂ€ger Di Giacomo och lĂ€gger till att straffriheten för dĂ„d mot svarta Ă€r utbredd.

Även MĂ„ns Molander vid Human Rights Watch sĂ€ger att svarta migranter vittnar om ökad misshandel och tortyr.

– 90 procent av dem vi intervjuat i en rapport hade upplevt nĂ„gon form av övergrepp. Det skapar en rĂ€dsla som bidrar till att mĂ„nga vĂ€ljer att lĂ€mna landet.

EU knöt i somras ett avtal med Tunisien om ekonomiskt stöd i utbyte mot ÄtgÀrder mot migrantströmmarna. Detta trots att Tunis kritiserats för sitt agerande mot migranter, bland annat en uppmÀrksammad hÀndelse i juli dÄ hundratals dumpades i ökenomrÄden vilket resulterade i att mÄnga dog.

– Det Ă€r tydligt att Tunisien inte Ă€r ett sĂ€kert tredje land, sĂ€ger Molander.

.

VarifrÄn kommer migranterna?

– Det Ă€r blandat. Vissa har flytt krig och konflikter i lĂ€nder som Sudan, Mali och Etiopien. Men det finns ocksĂ„ personer som enbart söker en bĂ€ttre framtid, jobb och utbildning. Ganska mĂ„nga Ă€r tunisier som lĂ€mnar sitt krisande land, en ovanligt stor andel Ă€r familjer med kvinnor och barn, berĂ€ttar Molander.

Flavio Di Giacomo talar om tre flöden: Dels unga mÀn och kvinnor som i Äratal bott och jobbat i Tunisien, bland annat frÄn Elfenbenskusten och Guinea som har avtal om visumfrihet med Tunis. Det andra flödet utgörs av migranter frÄn Libyen, som vill undvika den tvÄ dagar lÄnga bÄtresan dÀrifrÄn och tar sig över grÀnsen.

– Den tredje gruppen Ă€r tunisier. Vi ser ett ökat antal familjer, mĂ„nga av dem med barn i behov av vĂ„rd de inte kan fĂ„ hemma.

.

Hur tar de sig över havet? Anlitar alla smugglare?

– De flesta gör det, smugglarna tjĂ€nare mellan 500 och 700 dollar per person. Men Ă€ven smugglarna diskriminerar. Svarta migranter sĂ€tts pĂ„ dĂ„ligt svetsade bĂ„tar av jĂ€rn som lĂ€tt gĂ„r i bitar. Tunisier dĂ€remot fĂ„r Ă„ka i sĂ€krare trĂ€bĂ„tar, berĂ€ttar Di Giacomo.

.

Hur kan situationen förbÀttras?

– Dels mĂ„ste migranter rĂ€ddas innan de kommer till Lampedusa, sĂ„ trycket pĂ„ ön lĂ€ttar. Och dels mĂ„ste levnadsförhĂ„llande i ursprungslĂ€nderna förbĂ€ttras, sĂ€ger Di Giacomo.

Fakta: Dödlig rutt över Medelhavet

VÀgen över centrala Medelhavet har kallats för en av vÀrldens dödligaste migrantrutter. Hur mÄnga migranter som har tagit den under Ärens lopp har varierat, bland annat beroende pÄ Libyens och Tunisiens flyktingpolitik. Nu ökar trycket pÄ rutten Äterigen.

Över 17 000 migranter har konstaterats döda eller försvunna utefter rutten sedan 2014, dĂ„ Missing Migrants Project (MMP) började föra statistik. MMP agerar inom ramarna för FN:s migrationsorganisation IOM.

Hittills i Ă„r har 2 721 personer rapporterats döda eller försvunna pĂ„ Medelhavet, jĂ€mfört med 2 970 personer under hela 2022.

Av dessa har hela 2 066 omkommit pĂ„ rutten över centrala Medelhavet. Under helĂ„ret 2022 rapporterades 1 417 döda eller försvunna utefter samma rutt. Flest hittills var de 2016 med 4 574.

Hittills i Ă„r har 176 000 migranter anlĂ€nt till Europa. Motsvarande siffra för helĂ„ret 2022 var 190 000. 2016 anlĂ€nde 390 000 migranter.

I Italien, dÀr mÄnga migranter som kommer via Medelhavet hamnar, har lagar stiftats som bland annat gör det olagligt för hjÀlporganisationer att plocka upp skeppsbrutna frÄn fler Àn en bÄt i taget.

KĂ€llor: IOM, MMP, Global Data Institute Displacement Tracking Matrix

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!