Skakigt för samtal om Nagorno-Karabach

Omkring hÀlften av den kaukasiska utbrytarregionen Nagorno-Karabach befolkning uppges ha drivits pÄ flykt av striderna mellan Armenien och Azerbajdzjan. Samtal för att försöka nÄ en vapenvila i regionen ska hÄllas de nÀrmaste dagarna.

Armeniens premiÀrminister Nikol Pasjinjan. Arkivbild.

Armeniens premiÀrminister Nikol Pasjinjan. Arkivbild.

Foto: Tigran Mehrabyan/AP/TT

Konflikter, krig & terrorism2020-10-07 09:50

Bergsenklaven Nagorno-Karabach tillhör formellt Azerbajdzjan, men befolkningen Àr övervÀgande armenier och regionen styrs i praktiken som ett sjÀlvstÀndigt territorium. Sedan nya strider bröt ut den 27 september har minst 250 personer dödats, men siffrorna varierar mycket beroende pÄ kÀlla.

Enligt Frankrikes utrikesminister Jean-Yves Le Drian ska samtal hÄllas i GenÚve pÄ torsdagen och i Moskva pÄ mÄndag för att övertyga parterna att sÀtta sig och förhandla fram en vapenvila. Han uppger att Frankrike, Ryssland och USA har Ätagit sig vÀrdskapet för förbehÄllslösa samtal.

Men redan syns en möjlig splittring Àven nÀr det gÀller samtalen. Snart nog kom beskedet att Azerbajdzjans utrikesminister Jeyhun Bayramov Äker till samtalen i GenÚve, som sker under överinseende av Organisationen för sÀkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

Men det tÀnker inte hans armeniske kollega Zohrab Mnatsakanjan göra. DÀremot klargör Armenien, som har en militÀr pakt med Ryssland, att Mnatsakanjan ska trÀffa den ryske utrikesministern Sergej Lavrov i Moskva pÄ mÄndag.

HÀlften pÄ flykt

Rysslands president Vladimir Putin uppmanar i en intervju med statlig rysk tv till ett snabbt slut pÄ konflikten, som han kallar för en "enorm tragedi".

De bÄda sidorna anklagar varandra för att attackera civila mÄl i regionen, inte minst i den största staden Stepanakert som ska vara illa sargad av artillerigranater.

Artak Beglarjan, ombudsman för mÀnskliga rÀttigheter i enklaven, pekar pÄ att mÄnga civila tvingats lÀmna sina hem:

– Enligt vĂ„ra preliminĂ€ra uppskattningar har ungefĂ€r 50 procent av Karabachs befolkning och 90 procent av alla kvinnor och barn – eller ungefĂ€r 70 000–75 000 mĂ€nniskor – drivits pĂ„ flykt, sĂ€ger han.

"FortsÀtta folkmordet"

Armeniens premiÀrminister Nikol Pasjinjan Àr samtidigt kraftfull i sitt fördömande av Turkiet, som stödjer Azerbajdzjan i konflikten:

– För mig rĂ„der inget tvivel om att det hĂ€r Ă€r en politik för att fortsĂ€tta folkmordet pĂ„ armenier och Ă„terinrĂ€tta det turkiska imperiet, sĂ€ger han till Sky News, syftande pĂ„ Osmanska rikets dödande av omkring 1 miljon armenier och hundratusentals assyrier, syrianer, kaldĂ©er och greker 1915–1923.

FrÄgan om folkmordet Àr extremt kÀnslig i Turkiet, vars regering förnekar att dödandet var systematiskt. I stÀllet beskrivs hÀndelserna som strider mellan armenier och turkiska styrkor.

Fakta: Konflikten i Nagorno-Karabach

BÄde Armenien och Azerbajdzjan gör historiska ansprÄk pÄ Nagorno-Karabach.

Konfliken gÄr lÄngt tillbaka och hela omrÄdet hamnade under ryskt styre i början av 1800-talet. VÄldsamma sammandrabbningar övergick i fullt krig efter att Armenien och Azerbajdzjan utropat sig som sjÀlvstÀndiga stater 1991 i samband med Sovjetunionens kollaps.

Nagorno-Karabach förklarade sig sjĂ€lvstĂ€ndigt samma Ă„r, men det har inte erkĂ€nts av omvĂ€rlden – inte ens av Armenien. I realiteten fungerar omrĂ„det som en sjĂ€lvstĂ€ndig stat under Armeniens beskydd.

Uppemot 30 000 mĂ€nniskor, framför allt azerier, dog under Nagorno-Karabachkriget som pĂ„gick fram till 1994.

Det var med hjÀlp av Ryssland som en vapenvila kunde ingÄs 1994. Sedan dess har fredsförhandlingar pÄgÄtt, men nÄgot fredsavtal har inte skrivits, konflikten Àr inte löst och striderna har fortsatt att blossa upp.

OmrĂ„det tillhör formellt Azerbajdzjan, men majoriteten av de 150 000 invĂ„narna Ă€r armenier.

KĂ€lla: Landguiden/UI

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!