Natochefen själv är väldigt sparsam med detaljerna i vad som föreslås, men enligt uppgifter till bland andra nyhetsbyrån AFP handlar det om 100 miljarder euro – motsvarande omkring 1 150 miljarder svenskar kronor.
Den nya fonden är tänkt att finansieras på samma sätt som Natos relativt lilla gemensamma budget, som medlemsländerna bidrar till utgående från hur stor deras BNP är.
– Det är inte välgörenhet, det är en investering i vår egen säkerhet, säger Stoltenberg på sin presskonferens efter onsdagens möte med Natoländernas utrikesministrar i Bryssel.
Beslut i sommar?
Därinne hölls en första diskussion om pengarna under veckans möten. Eventuellt beslut kan sedan fattas tidigast vid Natos toppmöte i Washington i juli.
Parallellt funderas även på hur Nato formellt kan ta över åtminstone en del av den USA-ledda så kallade Ramstein-gruppens samordnande av stödet till Ukraina.
– Detaljerna kommer att ta form under de veckor som kommer, förklarar Stoltenberg.
Fonden ska fungera som garanti för fortsatt stöd, oavsett vilka politiska skiften som sker i medlemsländerna – exempelvis USA.
– Om vi vill ha stabilitet och förutsägbarhet i utgifterna och för Ukraina är det kanske en bra möjlighet. Vi måste kunna vara en partner som går att lita på, säger Luxemburgs utrikesminister Xavier Bettel till TT och SR Ekot efter mötet.
Svenska miljarder
Än så länge är det dock oklart om alla länder kan acceptera planen. Exempelvis har Natolandet Ungern i EU-sammanhang varit starkt emot att bidra till att stötta Ukraina militärt.
Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) är försiktigt positiv.
– Vi tycker att det är viktigt med ett långsiktigt stöd till Ukraina. Det kan se ut på olika sätt och innehållet och den närmare beskrivningen av hur generalsekreteraren tänker sig detta återstår att se, sade Billström på väg in till onsdagens möte.
Det svenska bidraget till fonden skulle sannolikt bli totalt omkring 20 miljarder kronor.