Det ryska fartyget SS-750 â som Ă€r utformat för insatser pĂ„ havsbotten, bland annat med en miniubĂ„t â fotograferades i nĂ€rheten av den blivande brottsplatsen den 22 september förra Ă„ret, fyra dagar innan underhavsledningarna sprĂ€ngdes.
Offentliga militÀrhandlingar gör gÀllande att det togs totalt 26 bilder pÄ fartyget, rapporterar den danska tidningen Information.
SjÀlva bilderna Àr dock hemligstÀmplade med hÀnvisning till att de Àr del av underrÀttelseverksamhet. Om de visar det som sÀgs skulle de bekrÀfta tidigare uppgifter om att flera ryska militÀrfartyg var i omlopp i det berörda omrÄdet.
à klagare Mats Ljungqvist, som leder den svenska utredningen, bekrÀftar att detta Àr sÄdant som han kÀnner till sedan tidigare.
ââI övrigt har jag inga kommentarer och det har att göra med den pĂ„gĂ„ende förundersökningen, men det Ă€r inte nya uppgifter för oss, sĂ€ger han.
UbÄt med gripklor
SS-750 lĂ€mnade den ryska Ăstersjöexklaven Kaliningrad, dĂ€r fartyget vanligtvis Ă€r baserat. Det gick till omrĂ„det öster om Bornholm tillsammans med fem andra fartyg, enligt en granskning av öppna kĂ€llor som journalisten Oliver Alexander tidigare har gjort i samarbete med tyska T-online. Specialfartyget följdes av en fregatt, en korvett, ett underrĂ€ttelsefartyg och tvĂ„ bogserbĂ„tar.
ââDet sĂ„g ut precis som det borde om man ska göra nĂ„got sĂ„dant hĂ€r, sĂ€ger den svenske underrĂ€ttelseexperten Joakim von Braun, som har bakgrund inom bĂ„de SĂ€kerhetspolisen och Försvarsmaktens underrĂ€ttelseapparat, till TT.
Ombord pÄ SS-750 finns i regel en miniubÄt av modellen Ariz, som Àr byggd för insatser pÄ vÀldigt djupt vatten. Den har gripklor, strÄlkastare och kameror. UbÄtar av detta slag anvÀndes till exempel i rÀddningsförsöken nÀr den ryska ubÄten Kursk sjönk i en olycka i Barents hav Är 2000.
ââOm man ska lĂ€gga ut nĂ„got pĂ„ botten sĂ„ kan man sĂ€tta nĂ„got pĂ„ utsidan av miniubĂ„ten och sedan stĂ€lla ned det pĂ„ botten med gripklorna, sĂ€ger von Braun.
Samtliga de utpekade ryska fartygen seglade med sina transpondrar avstÀngda.
"MÄste lÀgga stor vikt"
Den danska militÀren har enligt tidigare uppgifter tagit totalt 112 bilder av ryska fartyg i omrÄdet. Enligt Joakim von Braun bör allt detta vara ett vÀsentligt spÄr för utredarna.
ââJag tror att man mĂ„ste lĂ€gga vĂ€ldigt stor vikt vid det. Jag har hela tiden betraktat sprĂ€ngningen som en signal frĂ„n Ryssland till vĂ€stlĂ€nderna, att visa vilken kapacitet man har för undervattensoperationer, sĂ€ger han.
För att utredningarna ska komma vidare sÄ handlar nog mycket dock om de sprÀngmedelsrester som har hittats vid ledningarna, poÀngterar von Braun vidare. Förhoppningen Àr att analyser av upptÀckta kemikalier ska göra det möjligt att se var de kommer ifrÄn.
à klagare Mats Ljungqvist sÀger att utredningen fortlöper, men har ingen prognos för nÀr den kan leda fram till nÄgot nÀsta steg.
Utryckningar
I samband med att de ryska fartygen nÀrmade sig omrÄdet öster om Bornholm den 22 september blev det plötsligt stor aktivitet i omrÄdet, enligt de granskningar som gjorts.
Ett danskt patrullfartyg satte kurs mot den blivande brottsplatsen utanför Bornholm, dÀr det möttes av svenska militÀrfartyg och -flygplan.
Det svenska fartyg som kom dit syntes till en början pÄ offentliga sjötrafiksajter som Marine Traffic, men uppgifterna om dess resa försvann senare frÄn sajten, pÄpekar journalisten Oliver Alexander.