Zhurong, uppkallad efter en kinesisk eldgud, har sex hjul, drivs av solenergi och vÀger ungefÀr ett kvarts ton. Uppdraget Àr att samla in och analysera prover frÄn Mars yta och sonden vÀntas vara dÀr i tre mÄnader.
SlÀtten Zhurong ska arbeta pÄ, Utopia Planitia, tros ruva pÄ mycket fruset vatten vilket kan ge ledtrÄdar kring eventuellt liv pÄ planeten.
Landarens ben nĂ„dde planetytan klockan 07.18 Pekingtid (01.18 svensk tid) pĂ„ lördagen, rapporterar nyhetsbyrĂ„n Nya Kina. Ankomsten skedde efter de "minuter av skrĂ€ck" som alla Marslandningar gĂ„r igenom â dĂ„ markkontrollen hĂ€r pĂ„ jorden svĂ€var i ovisshet eftersom radiosignalerna tar ungefĂ€r en kvart pĂ„ sig att nĂ„ fram.
ââAvstĂ„ndet Ă€r sĂ„ stort att rymdfarkosten mĂ„ste göra allt sjĂ€lv, sĂ€ger Chen Lan, analytiker med Kinas rymdprogram som specialitet, till nyhetsbyrĂ„n AFP.
ââOm nĂ„got gĂ„r snett kan vi hĂ€r pĂ„ jorden inte hjĂ€lpa till.
TĂ€nde aldrig
Det har flera amerikanska, ryska och europeiska expeditioner tidigare fÄtt erfara. Senast 2016 missbedömde den rysk-europeiska tefatsformade sonden Schiaparelli avstÄndet till marken inför landningen, och kraschade.
Ăven Kina har i och för sig misslyckats. 2011 lyfte en ukrainsk raket sonden Yinghuo-1 frĂ„n Bajkonur-basen i Kazakstan med sikte pĂ„ vĂ„r grannplanet. Men de raketsteg som skulle slunga i vĂ€g sonden frĂ„n omloppsbanan runt jorden tĂ€nde aldrig, sĂ„ projektet slutade med en krasch i havet.
Yinghuo-1 hade dock ingen landningsmodul, utan var tÀnkt att utforska Mars pÄ avstÄnd. SÄ nÀr det gÀller landare Àr Zhurong Kinas första försök.
"Ni har placerat vÄrt land bland de frÀmsta i planetÀr utforskning", skriver president Xi Jinping i ett gratulationsmeddelande enligt diktaturens statliga medier.
Velat kartlÀgga
Och prestationen gör att Kina ur en synvinkel bokstavligen hinner ifatt USA. Zhurongs moderskepp Tianwen-1 nÄdde fram till omloppsbana runt Mars den 10 februari. NÄgra dagar senare susade USA:s sond Perseverance förbi, och gick direkt in för landning pÄ planeten.
Varför Kina tagit sĂ„ lĂ„ng tid pĂ„ sig att skicka ner rovern för landning har inte förklarats. Men experter har sagt till TT att landet sannolikt velat göra sin egen kartlĂ€ggning och analys av markytan i förvĂ€g. Det jobbet har USA till stor del gjort med tidigare expeditioner â exempelvis landade sonden Viking 2 i Utopia Planitia-omrĂ„det redan 1976.