USA vÀljer ny president den 3 november. Men det Àr inte sÀkert att det Àr den som fÄr flest antal röster som vinner Vita huset. Det beror pÄ att presidenten inte vÀljs direkt av vÀljarna utan av det som kallas elektorskollegiet.
Hur gÄr det till?
PÄ röstsedeln markerar amerikanerna den kandidat som de vill se som president. Kandidaterna Àr i sin tur kopplade till det egna partiets elektorer, som har utsetts pÄ förhand. Och det Àr elektorerna som i elektorskollegiet i slutÀndan formellt vÀljer president och vicepresident.
I alla delstater utom tvÄ fÄr den kandidat som fÄr flest röster i en delstat alla elektorsröster dÀr. Rösterna delas alltsÄ inte upp i proportion till hur mÄnga röster varje kandidat fÄr, förutom i Maine och Nebraska.
Teoretiskt rÀcker det med en rösts övervikt för att fÄ alla elektorer.
Hur mÄnga elektorer en delstat fÄr baseras pÄ befolkningsmÀngden. En folkrik delstat som Kalifornien fÄr exempelvis 55 elektorer medan Florida fÄr 29 och mindre delstater som Vermont bara fÄr tre.
Sammanlagt finns 538 elektorsröster, för att bli president krÀvs 270 av dem. Det formella valet sker den 14 december nÀr elektorerna trÀffas i sina respektive delstatshuvudstÀder för att lÀgga sina röster.
Vad Àr en elektor?
Innan valdagen har partierna i de olika delstaterna tagit fram en lista över elektorer, ombud som fÄr lÀgga sin röst i elektorskollegiet om den egna kandidaten segrar i delstaten. I exempelvis Wyoming, som har tre elektorsröster, finns det alltsÄ tre demokrater och tre republikaner som Àr redo att ta sig an den viktiga uppgiften.
Elektorerna Àr ofta lokala partiföretrÀdare.
Elektorerna behöver i vissa delstater inte rösta pĂ„ den kandidat som han eller hon har lovat att rösta pĂ„ â en sĂ„ kallad trolös elektor. Men det Ă€r vĂ€ldigt sĂ€llsynt att de inte gör det och det har aldrig pĂ„verkat utgĂ„ngen i ett val.
Varför Àr vÄgmÀstardelstater viktiga?
De allra flesta delstater röstar konsekvent pĂ„ samma parti. Andra stĂ„r och och vĂ€ger, sĂ„ kallade vĂ„gmĂ€stardelstater. Och det Ă€r hĂ€r â i delstater som Florida, Wisconsin, Michigan, Pennsylvania, Ohio, Iowa, North Carolina och Arizona â som kandidaterna lĂ€gger mest kampanjkrut eftersom elektorsrösterna pĂ„ dessa platser kan avgöra hela valet.
Omstritt system
Det finns argument för och emot elektorssystemet.
FöresprÄkare brukar trycka pÄ att det tvingar kandidaterna att nÄ ut till vÀljare i hela landet och inte bara i de stora stÀder som har mÄnga invÄnare.
Kritiker menar att systemet Àr odemokratiskt eftersom den kandidat som fÄr flest antal röster inte alltid vinner valet och att delstater kan fÄ oproportionerligt mycket makt. I förra valet fick till exempel Hillary Clinton 2,9 miljoner fler röster Àn Donald Trump nationellt, men hon förlorade sett till antalet elektorsröster. Att som Clinton vinna folkets röst men förlora elektorskollegiet hör dock inte till vanligheterna. Det har bara skett 5 gÄnger pÄ 58 presidentval.