Flyr frĂ„n Kiev – vill inte sĂ€ga att hon Ă€r rysk

De kallar det för "det dÀr landet". Ryssar som flyr kriget i Ukraina vill inte pÄ nÄgot sÀtt förknippas med det land som stÄr i deras pass, vars angrepp nu tvingat dem och hundratusentals fler att lÀmna sina hem.
–Det Ă€r obehagligt att sĂ€ga att jag kommer dĂ€rifrĂ„n, sĂ€ger Christina.

Christina, som flytt undan kriget i Ukraina, skÀms över att komma frÄn Ryssland.

Christina, som flytt undan kriget i Ukraina, skÀms över att komma frÄn Ryssland.

Foto: Ola Torkelsson/TT

Polen2022-03-01 06:52

Som sÄ mÄnga andra som befinner sig vid grÀnsövergÄngen i polska Medyka vaknade Christina av explosionerna i Kiev, morgonen dÄ kriget bröt ut.

Hon packade vÀskorna, tog med sig kaninen Martin, och reste vÀsterut tillsammans med sin pojkvÀn. PojkvÀnnen Àr tysk och kunde dÀrför lÀmna landet, till skillnad frÄn de ukrainska mÀnnen som mÄste stanna. Christina, dÀremot, Àr inte tysk. Hon Àr inte ukrainare heller, berÀttar hon och sÀnker rösten.

– Jag kommer frĂ„n 
 det dĂ€r landet.

Kommer inte ÄtervÀnda

Landet vars invasion tvingat en halv miljoner mÀnniskor pÄ flykt pÄ bara nÄgra dagar.

– Det Ă€r Kiev jag valt att bo i. Jag gillar Ukraina, alla Ă€r sĂ„ snĂ€lla och jag kan Ă€ndĂ„ prata ryska dĂ€r, sĂ€ger hon.

– Men nu har det hĂ€r hĂ€nt. Jag vet inte hur folk kommer reagera om jag sĂ€ger att jag kommer frĂ„n "det dĂ€r landet", sĂ€ger Christina, som inte vill ha med sitt efternamn i artikeln.

NÀr hon först nÄddes av nyheten att Ryssland invaderat Ukraina trodde hon det var fejk. Eller Ätminstone överdrivet, och att det snart skulle lugna ned sig igen.

– Nu vet jag inte vad jag ska göra. Jag vill hjĂ€lpa Ukraina, mitt hjĂ€rta gĂ„r sönder av att inte kunna göra nĂ„got.

Det karga grÀnsomrÄdet Àr fyllt av flyktingar, anhöriga som i kylan vÀntar pÄ att just deras familjer ska dyka upp bakom avspÀrrningarna och volontÀrer som förser dem med mat, vatten och information om hur de ska ta sig vidare.

Christina tror inte att hon nÄgonsin kommer att ÄtervÀnda till Ryssland.

MĂ„ste fly – igen

Det tror inte heller Jelena Damidas, som stÄr en bit bort med sina tvÄ barn.

Hon Àr född i ryska Rostov, men flyttade för lÀnge sedan till östra Ukraina. Men 2014 kom kriget dit och familjen Damidas flydde till Kiev. NÀr familjen vaknade till ljudet av explosioner i torsdags visste Jelena Damidas direkt att de var tvungna att lÀmna sina hem för andra gÄngen.

– Vissa trodde inte att kriget skulle komma till Kiev. Men vi förstĂ„r hur Ryssland fungerar, vi har redan varit med om det hĂ€r.

Fem lÄnga dagars resa i tÀta bilköer tog dem till Polen. HÀr bor Jelena Damidas syster, som de kommer att kunna bo hos ett tag. Med sig har de bara nÄgra fÄ klÀdesplagg och hunden Bubba.

Maken Àr som nÀstan alla andra ukrainska mÀn kvar hemma. Kanske mÄste han kriga, ingenting Àr sÀkert i det hÀr livet, sÀger hon. Jelena Àr sÄ klart orolig, ögonen tÄras nÀr han kommer pÄ tal. Men hon samlar sig snabbt.

– Vi gĂ„r vidare. Alltid gĂ„ vidare.

Det har hon lÀrt sig frÄn den första flykten 2014. För henne Àr det svÄrt att förstÄ att det ens finns mÀnniskor som lever i stabilitet, berÀttar hon.

– Vi hade precis fĂ„tt ordning pĂ„ livet igen. Alltid detta Ryssland. Jag vill aldrig mer höra nĂ„got frĂ„n det dĂ€r landet.

Fakta: Kriget i Ukraina

Ukrainas relation till Ryssland Àr komplicerad och landet har slitits mellan att nÀrma sig vÀst eller Ryssland sedan det blev sjÀlvstÀndigt frÄn Sovjetunionen 1991.

Konflikten stÀlldes pÄ sin spets 2014 dÄ omfattande demonstrationer, med centrum pÄ SjÀlvstÀndighetstorget (Majdan) i Kiev, bröt ut mot den sittande RysslandsvÀnlige presidenten Viktor Janukovytj och hans regering. Under nÄgra dygn dödades över 100 personer i protesterna.

Janukovytj flydde landet och Ukraina nÀrmade sig EU under nyvalde presidenten Petro Porosjenko. Maktskiftet stÀrkte slitningarna mellan ukrainsk- och rysktalande i landet.

Missnöjet pÄ Krim i syd, med en stor rysksprÄkig befolkning, utnyttjades av Rysslands regering som 2014 olagligen annekterade halvön och pÄ ett liknande sÀtt gick in i DonbassomrÄdet i öst dÀr landet i praktiken fortfarande kontrollerar delar av regionerna Donetsk och Luhansk.

Under de senaste mÄnaderna började Ryssland ansamla stora militÀra styrkor i nÀrheten av grÀnsen mot Ukraina.

Krisen trappades upp ytterligare nÀr Rysslands president Vladimir Putin den 22 februari 2022 erkÀnde utbrytarregionerna i östra Ukraina som sjÀlvstÀndiga. Ett par dagar senare aviserade han ett militÀrt anfall och en fullskalig rysk invasion inleddes.

Redan innan den senaste upptrappningen berÀknades omkring 14 000 mÀnniskor ha dödats inom ramen för konflikten, varav tusentals civila.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!